Alla generationer

Släkten Leffler och Reuterskiöld

                                                             Generation 1

HANS LEFFLER
Född 1550-60?
Död 1621 eller 1622
Gift med Anna Kieff
Barn:
1. Joen Hansson Leffler. Ej vidare känd. Endast att genom hans barn lever släkten vidare på manssidan

2. Daniel Hansson Leffler, död mellan 1635 och 1639. Gift med Åleta Curtzdotter Keigenwortz

3. Simon Hansson Leffler, död 1674. Gift med okänd hustru också död 1674

4. Hans Hansson Leffler, född 1590, död 1639. Faktor och kungsfogde. Gift med Christina Erlitz

HANS LEFFLER född ca 1550-60?, bevisligen död 1629 men troligen 1621 eller1622 då drottningen reglerar en skuld, till sonen Daniel som hon hade till Hans Leffler .
Ett stadsfästelsebrev finns från den 16 maj 1629 för "hustru Anna, framlidne Hans Lefflers" som ger henne rätt att i sin livstid besitta Hyndevads och Fors (Tunafors) kvarnar, som hennes man byggt upp och innehaft.
Hustru Anna omnämns att efter makens död ha gift om sig med förre befallningsmannen vid Strömsholm, Johan van Soost (ibland stavat van Soste).
En annan källa (Järnets och smedernas Eskilstina. Knut Hellberg) uppger att det var sonen Daniel Hansson Lefflers hustru Åleta Curtzdotter Keigenwortz, som 1639 efter Daniels död ingick i äktenskap med Johan von Soste
Barn: Daniel, Simon, Joen och Hans. På svärdssidan finns Joens efterkomlingar ännu under det 21:a århundrandet.

Hans Leffler är mest känd som fader till Hans Hansson Leffler. Enligt vissa källor var släkten bosatt i Reutlingen, Baden-Würtemberg i Tyskland under 1300-talet. Svensk Släktkalender uppger honom som hemkallad av konungen från Antwerpen. De flesta andra källor anger att det skett från Holland vid samma tidpunkt. Antagligen är det så att han flyttade från Tyskland till Holland och verkade där en kort tid innan han värvades till Sverige. Något som talar för det är att en del fakturor och kvitton till honom var skrivna på tyska.
Hur som helst så uppträdde han först i Örebro 1595-99 då han utkvitterar 4 tunnor salt för en överskäraresax och gallas och bresilia (färgämnen) för 13 daler samt en del ull.
1599 flyttar han till Hyndevads gård, strax söder om Eskilstuna och som han fick i förläning av kung Gustaf II Adolf. 1601 byggde han där en valkkvarn för behandling av kläder, som innebär krympning och förtätning av tyget. Efter en till synes blygsam start utvidgades rörelsen med Hyndevads tullkvarn och biskopstorpet Kvarnvreten i Husby socken. Han innehade också kronohemmanen Källby och Vreta i Fors socken . Leveranser gick till Eskilstuna eller den kungliga klädeskammaren. Kläder och tyg av olika slag framställdes parallellt med han hammarsmedja.

Efter 1618 då Sverige inträdde i 30-åriga kriget anlade kung Gustaf II Adolf flera vantmakerier (klädesfabriker). Redan 1617 omnämns att hela ullavkastningen från Öland, delades mellan Hans Leffler och hans son Hans Hansson Leffler från Östuna. Samma år levererades till kungliga klädekammaren 1.217 alnar kläde och 286 hattar. Verksamheten väckte stor gunst hos kungen, som gav order till fogdar och andra ämbetsmän att göra vadhelst som underlättar för produktionen.
"Mäster Hans i Hyndevad", som han kallades innehade förutom vantmakeri för kronans och krigsfolkets räkning även hammarsmedjor i Eskilstuna. Under 1621 var Hans Leffler fortfarande verksam under åtminstone en del av året. 1622 står det klart att han avlidit eftersom änkedrottning Kristina av Holstein-Gottorp (Karl IX:s 2:a gemål) då reglerar en skuld som hon stod i till Hans Leffler. Sonen Daniel Hansson Leffler erhöll då all den ull som fanns i ett förråd i Nyköping. Vantmakeriet i Hyndevad forsattes av Daniel fram till åtminstone 1624. Hustru Anna Kieff med okänt ursprung fick då så länge hon levde besittningsrätten till mjölkvarnen i Hyndevad med hemmanen Källby och Vreta.

Makarna skänkte en silverkanna för vin till Fors kyrka (Eskilstuna). Den finns med i kyrkans äldsta inventarieförteckning från 1603 med skriften "Sölffkanna förährat af S.M. Hans i Hyndewadh". Silverkannan som var ett nattvardskärl var under lång tid kyrkans egendom men är numera försvunnet. Fortfarande i kyrkans inventarieförteckning 1701 uppges att kyrkan ägde en vinkanna "med namnen Hans Lefler (med ett L) och Anna Kieff på sijdan".

 

Släkten Leffler och Reuterskiöld

Generation 2

Hans Lefflers barn
Joen, Daniel, Simon och Hans
JOEN HANSSON LEFFLER
Född? Död? Gift med?
Den ende av sönerna till Hans Leffler den äldste, generation 1, vars släkt fortfarande fortlever på svärdssidan.
Barn:
1. Hans Joensson Leffler född?, död 1673 Gift med?

DANIEL HANSSON LEFFLER
Född?
Död mellan 1635 och 1639
Gift med Åleta Curtzdotter Keigenwortz i hennes gifte 1. Gifte 2 1639 efter mannens frånfälle med Johan van Soost, befallningsman vid Strömsholm. Gifte 3 1645 med Reinhold Nilsson, kvarnidkare i Hyndevad
Barn:
1. Simon Danielsson Leffler. Född?, död ej före 1685. Gift 1666 med Margareta Henriksdotter Burman. Dotter till Henrik Burman, borgmästare i Stockholm?

Daniel Hansson Leffler innehade en stångjärnshammare vid Rosenholm i Hyndevad som fortfarande var i drift 1646. Hammarskatten för denna var bestämd till 3,5 skeppund eller 28 daler.

Efter faderns död arranderade han en tid Hyndevads tullkvarn och ålfisket i Torshälla. 1624 innehade han Eskilstuna kungsladugård efter fadern. Troligen hade han arrendet av denna och ålfisket tillsammans med sin broder Hans Hansson Leffler. Reinhold Nilsson i Åletas tredje gifte fick livstids förläning på Kälby hemman samt nämns som kvarnidkare och innehavare av Daniel Lefflers hamrar.

SIMON HANSSON LEFFLER
Född?
Död 1674
Okänd hustru död 1674. Enligt uppgift flera barn
Barn:
1. Simon Simonsson Leffler Född? Död 1667. Gift med Åletta Evertsdotter Drost, död 1668

Simon Hansson Leffler blev liksom brodern Daniel hammarsmed och ägde från 1632 åtminstone två av de tre hamrarna vid Rosenholm i Hyndevad. Produktionen var tydligen stor eftersom den årliga arrendeavgiften var 5 skeppund stångjärn eller 32 daler. På 1640-talet efter Daniels död övertog han arrendet av Hyndevads kvarn

HANS HANSSON LEFFLER
Född 1590
Död 1639
Gift med Christina Erlitz född?, död?
Barn:
1. Christina Leffler född ?, död 24 april 1645 i Arboga Gift 16 september 1638 med Henrik Barkhusen, borgmästare i Arboga
2. Anna Leffler född 6 maj 1615, död 10 juni 1668 Gift 5 juli 1634 med Olof Hising, född 25 juli 1609, död 6 juli 1667.Borgmästare i Köping
3. Magdalena Leffler född 1628, död 1685 Gift: äktenskap 1 1644 med Mathias Pahl i hans 2 gifte, född 1607, död 1668, handelsman i Stockholm. Gift äktenskap 2 28 december 1670 med Anders Barckman Leijonklou, sändebud i London och i Danmark
4. Möjligtvis Jacob Leffler, som 1636 var svenskt ombud i Paris
5. Möjligtvis Simon Leffler, som 1681 levde i Arboga
6. Troligtvis Johan Leffler, död ca 1658. Tullskrivare och Befallningsman. Gift med N.N. Jonsdotter Palmgren. Tullskrivare. Avlade borgared i Arboga 1641

HANS HANSSON LEFFLER
Född 1590, död 1639. Son till Hans Leffler (Hans vantmakare i Hyndevad) och hans hustru Anna Kieff. Gift med Christina Erlitz hade han 3 döttrar, Anna, Magdalena och Christina. Osäkert är om han också är far till Jacob Leffler, som 1636 var svenskt ombud i Paris, Simon Leffler, som 1681 levde i Arboga samt Johan Leffler som var befallningsman i Nora, död ca 1658.

Hans Hansson Leffler anlade vantmakerier (klädesfabriker) i Östuna, Ulvesund (nuvarande Kungsör), Strömsholm och i Arboga. Det är uppenbart att han inte var född i Sverige utan som barn kom hit då fadern hemkallades av konung Karl IX. Första gången han dyker upp i historien är 1614 när han å sin faders vägnar kvitterar ut ett belopp hos räntmästaren i Stockholm, Per Persson. Kvittensen är på tyska och bär underskriften "Hans Hansson Leffler zu Hinnewa". Helt på egna ben stod han 1615 då han fick befallning från kungen att anlägga sitt första vantmakeri i Östuna utanför Köping.

En annan vantmakare Hans Swart hade 1612 fått fullmakt av Gustaf II Adolf att starta vantmakeri i Uppsala. Framställningen där gick trögt och av den lilla kvantitet som framställdes gick det mesta till avlöningar till personal på Uppsala slott. 1615 fick Hans Swart av kammarråden åläggande att dela den kvantitet tysk ull med Hans Hansson Leffler, som han hämtat på Öland. Fogden Samuel Påvelsson fick order om att ge Hans Leffler allt vad han begärde ifråga om pengar och material men först efter myndigheternas ultimatum var han villig att göra detta.

Så var hans första vantmakeri i Östuna igång. Påbud utgick 1618 om att all produktion av ull i Jönköping och på Öland skulle skickas till Östuna. Detta år startade 30-åriga kriget. Nästa år fick Joen Christoffersson på Öland befallning om att "genom natt och dag" alltså per express skicka hela förrådet av tysk ull. 1620 förhandlade kammarråden med Hans Leffler om en kvantitet om 20.000 alnar (ca 12.000 meter). För ullen till detta var Hans Leffler villig att betala 60 daler per skeppund (=20 lispund=ca 170 kilo). Det mesta av produktionen skulle gå till kungens fälttåg i Livland (del av framför allt Lettland av de baltiska staterna). Medan kungen under denna tid av förhandlingar var bortrest bad Hans Leffler om att få "resa hem" med löfte om att inställa sig hos kungen så snart denne fordrade det. Var någonstans "resa hem" var beläget omtalar inte historien.

Efter en kort tid kom då kallelsen från kungen. Ett kontrakt skrevs då tillsammans med Hans Leffler och hans kompanjon Hendrich Hoffricht om en kvantitet om 20.000 alnar. För detta skulle ännu ett nytt vantmakeri anläggas i Ulvesund (Kungsör) och från utlandet (troligen mestadels Tyskland) skulle de själva skaffa kompetenta yrkesmän bestående av 18 mästare och 230 mästersvenner.

Till Mikaelidagen (29 september) skulle allt som då var klart levereras och till Bartolomeidagen den 24 augusti 1621 skulle hela den överenskommna leveransen ha fullbordats. För nästa årsperiod skulle kvantiteten fördubblas till alltså 40.000 alnar om året. I det fall mer framställdes än vad kunglig maj:t ville köpa så stod det dem fritt att själva avyttra överskottet var de ville. Det blev aldrig så vid något av de fyra vantmakerierna. Det rådde under Hans Lefflers aktiva tid alltid brist på att tillgodose kungen med önskad kvantitet. Inte undra på det med tanke på de oerhörda mängder som krävdes för att förse de svenska soldaterna och krigsindustrin med allehanda tyger för kriget.

1621 reste Hans Leffler till Tyskland för att rekrytera hantverkare till Ulvesunds vantmakeri. Redan till den första Mikaelidagen var man efter i produktionen och kunde endast leverera 730 alnar kläde, vilket ägde rum så sent som i november, mot utlovade 2.000. Som skäl uppgav Hans Leffler att han inte fått alla medel som anslagits och att färgeriet, valkkvarnen och en del andra verkstäder ännu inte hade blivit uppförda. Timret var tydligen sedan lång tid på plats men hade inte huggits upp till byggnadsvirke. Kammarråden var otåliga och gav ståthållaren Carl Bonde i uppdrag att se till att få allt uppbyggt skyndsamt och på egen bekostnad. Så sent som i december låg timret av någon anledning ändå kvar obearbetat.

Man skulle nu tro att en brytning skulle ske mellan kungen och Hans Leffler men så skedde inte. Vantmakerier med krav på produktion av helt andra volymer än tidigare fanns åren efter 1620 främst i Stockholm, mälarelandskapen samt östra Småland och på Öland. Det 30-åriga kriget i kombination med att Sverige skulle bli mer oberoende av import av kläden, gjorde att en väldig press sattes mot vantmakerierna. Det mesta som tillverkades skulle som sagt gå till kriget såväl på land som till sjöss. Klädet kunde bestå av allt från uniformer och utrustning till de svenska soldaterna och till täcken, snören och båtsegel. Disciplinen kunde ofta vara svår bland hantverkarna och rymning vanlig bland lärlingarna. Barnstugor och tukthus i anslutning till verkstäderna blev allt vanligare. Kung Gustaf II Adolf hade säkert insikt i problemen och var inte snar att döma.

1622 var det så dags för ett nytt beslut från Gustaf II Adolf till Hans Leffler om ännu ett nytt vantmakeri i Strömsholm. Timret från Ulvesund skulle snarast forslas till Strömsholm. Ståthållaren Carl Bonde skulle garantera detta och också se till att rekrytera 24 drängar av "gott folks barn". Den 2 juni 1622 övertog Hans Leffler och med Hendrich Hoffricht som kompanjon arrendet av Strömsholms län och Öster- och Västerkrokarne efter det att änkedrottningen efter Gustaf Wasa, Katarina Stenbock, avlidit 1621. I dessa bygder skulle den årliga räntan alltså inbyggarnas skatter uppbäras. I Rekarnebygden ingick också Kvicksunds lanefiske, Eskilstuna ladugård (kungsladugårdens jordbruk). Vidare ingick Hyndevads ålfiske liksom de fiskerier som medborgarna i Torshälla hade arrenderat. I Strömsholms län ingick också Surahammars bruk.

Hans Leffler liksom andra kapitalstarka företagare från Sverige eller utlandet, som ville satsa medel för övertagande av kronans bruk och hammrar fick särskilda förmåner för driften. T.ex anslogs för bruken all den stavrumsved (=vedmått) som kunde utvinnas mot en daler per stavrum. Alla bönder hade skyldighet att befordra denna ved till respektive bruk. Totala arrendesumman för Hans Lefflers samtliga områden uppgick till 24.304 daler varav 14.553 daler för Rekarnebygden och återstoden knappt 10.000 daler för Strömsholms län. Kronan fordrade inte kontant betalning i pengar utan detta kunde också ske i t.ex avräkning mot leveranser av kläden när det gällde föregående kontrakt. Genom att arrendera ut städer, socknar och gods till enskilda personer som prövades lämpliga av kronan, skulle kronan slippa allt besvär med indrivning. Detta ägde rum under en kort tid i Sveriges historia just under några decenier av 1600-talets första del. Sedan övertog kronan åter huvudansvaret för skatteindrivandet.

Hans Leffler var alltså också fogde och skatteindrivare vilket också inkluderade kyrktionde. Att han på detta sätt hade allmogen under sin lydnad var säkert inte populärt i alla läger utan kunde ge honom bittra fiender. Eftersom industri och jordbruk hängde intimt samman var bönderna förpliktigade att utföra stipulerade dagsverken till bruken, t.ex avverkning av skog. Genom denna samverkan blev arbetslivet i bygden också mycket livlig.

Borgerskapets skatter var inte efter en förutbestämd mall utan mycket nyckfull alltefter behov av medel till framförallt krigens understödjande. 1627 utgick en skatt om 400 daler från Arboga stad till understöd för K.M:s armé. Samma år begärdes av borgerskapet hjälp till krigets utförande av fast och lös egendom motsvarande var 30:e penning. Nästa år fordrades proviant till K.M:s fältläger i Preussen. 1630 skattade Hans Leffler, Harald Månson, borgmästare i Arboga och Cleophas Antoni vardera 1.200 daler för 6.000 dalers förmögenhet och Erik Gudmunson 800 daler för 4.000 dalers förmögenhet.

Beträffande Hans Lefflers smidesrörelse vid Eskilstuna finns inte så många dokument. Dock ett från den 8 juli 1622 med uppfordran till en Johan Glaudj att lämna tillbaka en hammarsmed, som han otillbörligt värvat från Hans Lefflers smedja. Texten är skriven på ett vänligt men bestämt sätt av kunglig maj:t till honom att återbörda denne hammarsmed, som är en av de bästa och som dessutom är kunglig maj:ts enskilde tjänare, till Hans Leffler. Skrivelsen är undertecknad av Nils Bielke, Johan Sparre, Åke Axelsson och Per Ehrlandsson. Från 1621 var Hans Leffler också faktor över vantmakeriet i Arboga. En del av kungsgårdens område uppläts för vantmakeriet till honom av kungen. Dessutom fick han av Gustaf II Adolf i Arboga södra delen av kungsgården mellan rådhuset och ån, som sedan ärvdes av hans svärson Henrik Barckhusen och hans dotter Christina Leffler. Han fick också privilegierna att bruka trädgården, humlegården och statens jord i den s.k. Kohagen. Kronokvarnen vid Höjen, som brunnit ner 1624 byggdes upp på Hans Lefflers egen bekostnad. Denna kvarn gavs han rätt att inneha under sin livstid. När allt var uppbyggt och produktionen nyligen kommit igång här utgick ett påbud att det nya myntverket skulle byggas på samma plats. Han var därför tvungen att avstå från valkkvarnen. Trots det svåra avbräcket anlade han en ny valkkvarn i kronans ström vid Östuna. Mellan åren 1621 och 1635 var han fogde i Ulvsunds län (Kungsör). Under åren 1625-26 synes vantmakerierna i Ulvesund och Strömsholm vara ur drift men det i Östuna, där Hans Leffler också bodde vid denna tid var fortfarande aktivt. En avräkning 1621-24 för vantmakeriet i Arboga visar en oerhörd produktionsvolym, som dock inte gick fullt upp mot den, som kunglig maj:t begärt. Av 102.800 alnar som skulle ha levererats till ett värde av 103.375 daler hade 71.075 alnar framställts till ett värde av 71.078 daler. Detta reglerat med vad kronan var skyldig Hans Leffler sedan tidigare och vad som Hans Leffler levererade kort därpå visade på ett slutresultat på 1.075 daler, som Hans Leffler hade att fordra.

Kronan släpade alltså efter med överenskomna medel till vantmakeriet. T.ex var staten skyldig Hans Leffler närmare 22.000 daler enligt räntekammaren 1627. Detta trots att förutsättningen för att kunna hålla rörelsen igång var att man erhöll avtalade medel i tid. Detta måste ha varit mycket frustrerande för Hans Leffler, som skulle betala hantverkarna sina löner varje vecka och för att kunna klara av att i tid leverera enligt överenskommelse. Hans Leffler karaktäriseras i boken Köping från forntid till nutid som en mycket temperamentsfull och orolig sälle. Det är inte att förundras över! Vid den tid han var föreståndare för vantmakeriet i Arboga låg han ofta i delo med sitt folk, främst då de vantmakare, som han hade direkt under sig. Dessa vantmakarna var på 1620-talet 20 till antalet. De var alla eller i alla fall de flesta tyskar och av ett synnerligen hetlevrat släkte. Kännetecknande för dem var kort stubin och de var mycket benägna till trätor och slagsmål. Av dem som nämns vid namn är: Claus åldermannen Lenhardt (samma som Läwert i annan källa eller Lennardt Rathus?), Jakob Trettou, Claus Feijndt, Hans Reinhert (Hans Reiwordt i annan källa?), Hans Möller, Clas Fredrich, färgaren Hans Panck, beredaren Jakob Petersson och mäster Didrik. Slitningarna mellan dem var svåra och de förde på rådstugan enligt förhörsprotokollen klagan mot varandra på blandad svenska och tyska. Ett gemensamt möte 1626 mellan mästersvennerna där Jakob Trettou utsågs att stävja eventuell missämja och oordning mynnade ut i blodigt slagsmål mellan honom och Claus Feijndt. Det enda som vantmakarna tydligen var överens om var missnöjet med Hans Leffler. Hösten 1626 förde de klagan över att de gått arbetslösa sedan pingsten eftersom ingen ull levererats. De övervägde att lämna såväl tjänsten som landet. Hans Leffler beklagade - uppenbart med all rätt - att kronan ännu en gång inte följt uppgjort kontrakt. Redan året innan har hade han i en skrivelse till kammarkollegium angivit leveranssvårigheter av 1.300 hattar för militärt bruk, eftersom han inte hade någon hattmakare i tjänst

1627 beordrades Hans Leffler av kammarråden att infinna sig i Stockholm för att inför kammarkollegium svara för klagomål från fyra av sina mästare; Lennardt Rathus, Claes Fredrich, Hans Reiwert(Reiwordt) och Claes Frundt(=Claus Feijndt i annan källa?). Såväl Hans Leffler som hans mästare var överens om att den indragna valkkvarnen vid Höjen varit till stor nackdel för driften. Överenskommelse skedde genom att Hans Påvelsson manade parterna till förlikning. Fram mot mitten av 1630-talet krympte verksamheten vid vantmakeriet och blev kritisk varvid Hans Leffler i en skrivelse till kammarkollegium såg sig tvungen att begära resterande lön till sina hantverkare. 21 juli 1635 erhöll Hans Leffler brev från drottningen om klagomål från vantmakare och om arbetets avstannande. Samtliga Hans Lefflers vantmakare hade dessförinnan till drottning Kristinas förmyndarregering gemensamt undertecknat klagomål, som myndigheten fick konfronteras med på tyska. Vantmakarna var denna gång Hans Wetter, Michel Gürtler från Danzig, David Käding, Jakob (Pettersson?, som också var med i klagomålet på 1620-talet), Henrik Schütze, Erik Olsen och Hans Udhe från Wittenberg. I stort handlade skrivelsen om hur de förlitat sig på Hans Leffler, som enligt kontrakt 1621 fått deras familjer att ryckas upp från Tyskland för att komma till Sverige. De klagade över att ha för litet att göra och att de inte blivit kontraktsenligt betalda. När de vänt sig till Hans Leffler med sina bekymmer hade de fått "orlov", p.g.a han inte kunde ge dem arbeten. Däremot ville han inte avskeda dem. Hans Leffler uppmanades att genast sätta igång verksamheten och ge sitt folk arbete för att undgå att bli skyldig kronan allt det som lagts ner på driften. För hantverkarna hade det lönat sig att gå till kungs och de kom med ytterligare klagomål mot Hans Leffler gällande en kohage för bete, som anvisats dem av kammarkollegium och som Hans Leffler skulle ha tagit ifrån dem. Regeringen gav landshövding Ture Sparre i uppdrag att se till att Hans Leffler reste till Stockholm för att stå till svars för sitt handlingssätt. Där var också vantmakarna representerade. Vad som i detalj hände är osäkert men klart står att Hans Leffler nu var i onåd och uttröttad på allt vad vantmakeriet beträffar, kontraktsbrott från kronan som omöjliggjorde driften och alla inbördes konflikter. Han blev entledigad från sitt uppdrag, troligen till hans stora lättnad. Optimismen från regeringen att situationen skulle lösas genom att tillsätta en annan person - om än så duktig - skulle för alltid bli dödfödd då det gällde vantmakeriet i Arboga.

Den 5 november 1635 utfärdades privilegium till räntmästaren Mårten Rosenstierna att återupprätta Arboga vantmakeri. Tiden fram till Rosenstiernas död 1638 låg verksamheten fortfarande nere och dennes släktingar var ointresserade av att ta över rörelsen. Ca 1645 förflyttades vantmakeriet i Arboga och gick upp i Munkelägret i Stockholm.

Blomstrade gjorde vid denna tid Dylta bruk, som långt fram på 1800-talet skulle få stor betydelse för Sverige. Hans Leffler erhöll 1630 arrendet av Vibyholms gård med underlydande län samt socknarna Axberg, Hovsta och Kil och från 1631-39 också Dylta bruk i Axbergs socken strax norr om Örebro. Genom att Hans Leffler övertog arrendet 1631 fick driften ett kolossalt uppsving. Vid Dylta bruk producerade Hans Leffler bl.a svavel och vitriol (ett sulfat som änvänds vid framställning av svavelsyra). Bruket hade under hans tid också en social betydelse. Brottslingar som förr skulle ha dömts "galge och gren" fick här en slags samhällstjänst. På bruket finns en oljemålning med porträtt av Hans Leffler gjord av samtida konstnär 1633.

Under det sista årtiondet av hans levnad kallade han sig "Sieur" (förnäm herre). Framgångarna i livet gick tydligen honom åt huvudet. Att han hade tur med det mesta han företog sig sägs dock bero på framåtanda, intelligens och att det var systematiskt och planmässigt bedrivna förberedelser som fällde avgörandet. Han trotsade också alla hinder med järnhand och drev igenon sin vilja hänsynslöst. Det sägs att vännerna var ytterst fåtaliga. Ovännerna och vedersakarna däremot var desto talrikare. Denna missämja kunde också te sig i konkreta handgripligheter. När sinnet rann ut, "korsade han värja" med Melker plåtslagare och höll på att skrämma livet ur hustrun. Vid ett tillfälle var han i bitter konflikt med sin medarrendator av Ulvesund, Anders Håkansson då han begärt kvarstad (handräckning för att säkra eventuell utmätning) på dennes gård. Hans Leffler fick ett brev från honom, som inleds med: "Helsan försandt efter såsom I hafven förtjent. Det ska blifva ett tusand djeflar och en fanens färd, det skole I Hans Leffler förnimma". Brevet slutar med: "Far vell efter dina trogna rekningars legenhet".
Det är dock mycket viktigt att betona omfånget av Hans Lefflers verksamhet och hans storhet. En absolut förutsättning för att driva en verksamhet av dessa oerhörda mått både vad gäller smide och vantmakeri, måste vara att skapa ordning och reda. Att som en sammanhållande kraft verka för framsteg kan inte ha varit lätt vid denna tid med tanke på alla de svårigheter att hålla hantverkare och lärlingar verksamma. Tiden var ofta ond och rymningar och sammangaddningar vanliga. Med så många järn i elden och oerhörda krav från kunglig maj:t, uppror bland smeder och andra anställda, kan det inte ha varit lätt att bedriva en rörelse av denna storlek. Hans Lefflers bedrifter med ihärdighet och framåtanda och hård disciplin måste vara en förutsättning. Hans Leffler donerade frikostigt bl.a silverföremål till Köpings kyrka, som finns att beskåda ännu idag.

De tre döttrarna Christina, Anna och Magdalena sägs att ha ärvt faderns framåtanda. På eventuell svärdssida (manssidan) finns inga nu levande ättlingar till Hans Leffler.
Genom dottern Anna finns nu levande ättlingar i 14:e generationen räknat från Hans Hansson Lefflers fader.Sålunda är Hans Hansson Leffler F-MM-FF-MM-FF-MM-F till Lisbet Eva Ahlzén-Grahn född 13 juni, 1938 i Göteborg, Oscar Fredriks församling.
Genom dottern Christina finns motsvarande ättlingar på Dylta Bruk, norr om Örebro. Bruket arrenderades av Hans Leffler från 1631 intill sin död 1639. Alltsedan denna tid fram till i våra dagar har bruket gått i arv i rakt nedstigande led. Fram till 1739 har bruket gått i arv varvat mellan söner och döttrar i rakt nedstigande led. Från 1739 har motsvarande skett och enbart på svärdssidan, då först genom Samuel Åkerhielm.

 

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 3

Barn av Joen Hansson Leffler
HANS JOENSSON LEFFLER
Född?
Död före 4 februari 1673
Gift med?
Barn:
1. Hans Hansson Leffler d.y. född?, död 1690 Gift med Anna Evertsdotter död 1695
2. Sven Hansson Leffler d.ä född ca 1651, död 1721. Gift 23 april 1678 med Maria Molin Danielsdotter Mylliander
3. Möjligtvis Christina Leffler född?, död? Gift 1664 i Stockholm med Johan Werderman
4. Möjligtvis Sara Leffler född?, död? Gift 9 september 1677 i Stockholm med Henrik Zedritz, stämpelmästare
5. Anna Leffler född?, död? Gift 1 november 1677 i Stockholm med Anders Åberg

Hans Joensson Leffler var borgare i Stockholm. Som skutskeppare, seglade han mellan Hyndevad och Stockholm samt mellan dessa orter och städerna i Västmanland Arboga, Köping och Västerås.


Barn av Daniel Hansson Leffler
SIMON DANIELSSON LEFFLER
Född?
Död, ej före 1685
Gift 1666 med Margaretha Henriksdotter Burman från Arboga. Dotter till Henrik Burman, borgmästare i Arboga 1651?
Barn?
Simon Danielsson Leffler upprätthöll släktens traditioner som vantmakare vid Hyndevad och efterlämnade flera barn. Okända?


Barn av Simon Hansson Leffler
SIMON SIMONSSON LEFFLER
Född?
Död 1667
Gift med Åletta Evertsdotter Drost född?, död 1668
Barn:
1. Okänd son
2. Okänd dotter
Simon Simonsson Leffler och hans hustru dog båda relativt unga. Simon benämndes Kunglig Maj:ts källarbetjänt.


Barn av Hans Hansson Leffler, född 1590
CHRISTINA HANSDOTTER LEFFLER
Född?
Död 24 april 1645 i Arboga
Gift 16 septebmber 1638 i Arboga med Henrik Barckhusen i hans 1:a gifte. Född 9 juli 1607 i Lübeck, död 1 februari 1671 i Arboga. Borgmästare i Arboga. Godsägare på Dylta bruk. Son till köpman Peter Barckhusen och Elisabet Mossebeck från Tyskland.
Hans 2:a gifte 28 mars 1649 i Arboga med Margareta Jonsdotter Palmgren född 24 maj 1625, död 20 juli 1687. Dotter till f.d. borgmästaren i Arboga, Jon Jonsson och syster till Johan Lefflers hustru och även till Catharina Jonsdotter Palmgren som var Matthias Pahls hustru i hans 1:a gifte. Matthias Pahls 2:a gifte var med Magdalena Leffler, se nedan
Barn: Gifte 1 (barnbarn till Hans Hansson Leffler, gen 1.)
1. Peter Barckhusen, född?, död 1654
2. Hans Barckhusen, född?, död 1691. Borgmästare i Arboga. Godsägare på Dylta bruk. Gift 1673 på Riddarhyttan i Skinnskatteberg med Brita Funck, död 1716 i Arboga. dotter till Simon Funck. Hennes gifte 2 1692 med Hans Preuss. Rådman i Stockholm, inspektor och storföretagare. Adlad Ehrenpreus 1694
3. Malin Barckhusen, född?, död före fadern 1671. Gift med Johan Kumbleaus. Kaplan i Arboga, senare kyrkoherde i Möklinta
4. Kerstin Barckhusen, född?, död 10 februari 1707. Begraven i Axbergs kyrka. Gift med Sebastian Geijer, född 1634, död 1701, begravd i Axbergs kyrka 1 september 1701. Bergsfogde och handelsman i Lindesberg samt direktör över Dylta bruk. Son till Kristoffer Geijer, död före 1659 och Dorotea de Becsche, född 1608, död 1696
5. Elisabet Barckhusen, född?, död före fadern 1671. Gift med Reinhold Höijer. Handelsman i Arboga
Gifte 2: hans dotter Margareta

Henrik Barckhusen kom till Sverige 1621 via Danmark till Malmö där han uppehöll sig och gick i skola hos handelsmannen och borgmästaren Jost Leidebur. Efter en lång tid i handelsmetropolen Hamburg bestämde han sig för att bosätta sig i Sverige efter ett råd från hans broder Hans, som 1626 blivit borgare i Stockholm. 1627 vid pingsten reste han till Sverige för att vara broderns medhjälpare i hans affärer. Under de närmaste åren gjorde han många resor till Tyskland och Holland. Han bodde i Stockholm i innerstaden. Burskap som borgare fick han 17 mars 1638 då han avlade sin ed inför magistraten.
När Hans Hansson Leffler avled 1639 Övertog Henrik Barckhusen förutom Dylta bruk aven sin svärfars fastighet i Arboga, som låg inom området mellan rådhuset och ån, i nuvarande kvarteret Kungsgården. I mantalsskrivningen för 1636 anges 8 vuxna medlemmar i hushållet i fastigheten. Standarden var mycket hög med stora utrymmen. Atmosfären var aristokratisk med kungliga porträtt, vackra tavlor, boksamling etc. som hör en herreboning till. Bostaden var också representationsvåning och härbärge åt kungligheter och landets dignitärer. Bl.a inför Arboga Riksdag 1659 då hovet med den endast 4-årige blivande Karl XI tillsammans med hovdamer och överstemarskalk, friherre Vilhelm Taube befann sig bland de inkvarterade. Barckhusens status var mycket hög trots att detta ännu var långt innan han valdes till borgmästare i staden, vilket skedde 9 februari 1664 efter rekommendation av landshövding Sparre till Kunglig M:t. Han hade jämte Abraham Hult detta ämbete. När Hult avled kort därpå valdes Lars Esajaeson. När han avled 1674 valdes Henrik Backhusens son Hans (Johan) till borgmästare.

Vid Dylta bruk, som var det enda svavelbruket i Sverige, startade Barckhusen också tillverkning av alun. En uppgift av sonen Hans uppger fadern som den som "svenska barn med stor omkostnad alunsjuderiet först har lära låtit". Bruket var av stor betydelse för Sverige och Henrik förlänades av drottning Kristina 1649 och 1654 flera hemman i Axbergs, Hofsta och Kils socknar under bergfrälse, alltså skattefrihet. 1650 beviljades han 10 års frihet från tull av brukets produkter. 1661 medgavs han detta ytterligare i 10 år. Svårigheterna att utvinna malm ökade med gruvschaktets djup och 1665 uppger Barckhusen att han med stora kostnader måste göra en ny gruva. Han var också verksam vid Östuna gård i Köpinge socken där han drev kvarnrörelse mot en avgift till ägaren, svärfadern Hans Leffler och efter 1639 till dennes arvingar. Säkert kom Hans Leffler väl överens med sin svärson och gjorde mycket för att underlätta för honom och sin dotter och maka deras väg.

Mellan 1636 och 1642 uttrycks det missnöje både i Arboga och Stockholm om hans tillvägagångssätt i affärerna. Genom sina omfattande utländska kontakter fick bruken bättre avsättning och priset på järn trissades upp på den svenska marknaden. 1636 införde han från Holland 342 tunnor salt sill men det fanns ingen uppgift på någon export. Efter svärfaderns död 1639 kom dock exporten av stångjärn, svavel och vitriol igång ordentligt mestadels till Holland och i mindre omfattning till Lübeck, Danzig och till England. Värdet av utförseln uppgick 1639 till 10.701 daler, 1640 till 16.141 daler och 1641 då även export av alun kommit igång 22.049. I Stockholm var man 1642 på magistratens handelskollegium förgrymmad över att affärena dirigerades från annan ort än från Stockholm. För att undvika påföljder såg han sig tvungen att bosätta sig där och finns upptagen i taxeringslängden av år 1643, som utvisar att han bodde i södra kvarteret i Staden mellan broarna. Emellertid var det i Arboga, som han var bofast och bosättningen i Stockholm av det skälet att det underlättade för exporten.

Efter bondeupproret i Närke 1653 var Barckhusen en av de utsedda att sitta till doms över de revolterande bönderna, vilkas straff ofta blev hårda. 1 februari 1671 avled Barckhusen och på palmsöndagen 16 april ägde begravningen rum i Arboga stadskyrka under grandios ceremoni med tal av kyrkoherde Georg Henrik Wintrosius. I kyrkan finns porträtt av honom och hans två hustrur. Precis som på klostertiden begravdes samhällets högste i närheten av altaret i kyrkan och Barckhusen ligger begravd rakt under altardisken.

Christina Leffler är begraven i grav nummer 4, som inköptes av maken för 50 daler. Inskription på gravstenen "Anno 1645 den 24 april afsomnade i herranom S. hustru Christina Hans dotter. Gud förläne henne" etc. Kring ett hus finns inskriperat H.B.H. och K.H.D.
Genom Christina Leffler (liksom hos systern Anna) finns ättlingar i rakt nedstigande led från Hans Leffler den äldste i generation 1 ännu i våra dagar. Hans Leffler, gen 1 är ättling i rakt nedstigande led till ättlingarna i Dylta bruk, som heter Åkerhielm alltsedan Samuel Åkerhielm blev ingift med Hans Hanssons Lefflers, (generation 2) dottersons dotterdotter Anna Christina Feif. Se vidare om historik över Dylta bruk

ANNA HANSDOTTER LEFFLER
Född 6 maj 1615
Död 10 juni 1668
Gift 5 juli 1634 med Olof Mikaelsson Hising, född 25 juli 1609, död 6 juli 1667. Borgmästare i Köping.
Barn:
1. Anna Hising, född omkring 1635-40 i Köping. Hon levde ännu 1691 i Falun som änka. Gift med Jacob Kahlmeter d.y., född omkring 1620 i Stockholm, död 1669 i Falun. Bergsman och handelsman i Falun
2. Carl Hising, född 13 november 1646, död i november 1702. Begraven i Köpings kyrka 22 november 1702. Borgmästare och postmästare i Köping. Gift 28 november 1680 med Barbro Petré

Anna Lefflers make Olof var son till Michael Olofsson, borgmästare i Köping, som hade två bröder, Carl och Anders. Deras fader Olof kom från Hisingen i Göteborg och var under åren 1583-89 och 1593-95 kungsfogde i Ulvesunds län. Under mellanåren deltog han under Upplandsfanan i kriget mot Ryssland. Sin hemvist hade han i Ullvi i Köpings socken där han hade skattefrihet.

Anna skänkte 1667 en ljuskrona till Köpings kyrka till minnet av sin make. Annas fader Hans Hansson Leffler hade några decennier tidigare skänkt silverföremål till samma kyrka. Hon lät återuppbygga Bernshammars järnbruk, som brunnit ner.
Genom Anna Leffler (liksom hos systern Christina) finns ättlingar i rakt nedstigande led från Hans Leffler den äldste i generation 1 ännu i våra dagar. Hans Leffler, gen 1 är fars-mormors-farfars-mormors-farfars-mormors-farfar till Lisbeth Ahlzén-Grahn, född 13 juni 1938 i Göteborg, Oscar Fredriks församling. Hon är nu bosatt i Kungälv.

MAGDALENA HANSDOTTER LEFFLER Född 14 februari 1628 på Östuna i Björkskogs socken i Västmanland. Död 5 juni 1685 i Stockholm. Begraven 2 augusti 1685 i Storkyrkan i Stockholm
Gift 1. 3 maj 1644 med Mathias Pahl i hans 2:a gifte född 1607, död 21 september 1668 i Stockholm. Hans 1:a gifte var 1632 med Catharina Jonsdotter Palmgren från Arboga född 3 oktober 1612, död 9 januari 1643, dotter till f.d. borgmästaren i Arboga. De hade 7 barn. Mathias, som inflyttade till Sverige 1624 var son till Casper Pahl, handelsman i Lübeck, och Anna Roden.
Gift 2. 28 december1670 med Anders Barckman, adlad Leijonklou, nummer 841 år 1673, född 1634, död 1719. Sändebud i London och i Danmark. Äktenskapet var barnlöst. Anders var son till Jacob Barckman, död 1699, rådman och var sonson till Albrecht Barckman. Syskon till Anders: 1.Johan Leijonberg, född 1625, död 1691, friherre och svenskt sändebud i Paris 2. Didric Leijonberg, sjötullsöverinspektör i Finland
Barn:
1. Casper Pahl, född 1646, död 13 mars 1648
2. Berndt Pahl, född 1647, död 1648
3. Magdalena Pahl, född 1650, död 3 februari 1691 i Stockholm. Begraven 24 februari 1691 i Storkyrkan. Gift 1664 med Daniel Cameen, född 1625, död 1692. Adlad Cameen 1687. Borgmästare i Stockholm. Han inrättade också auktionskammaren i Stockholm. Ätten Cameen fortlever möjligen i Ryssland. Efterkommande också möjligen genom dottern Elisabeth Magdalena Cameen, född 1729 gift med Christian Ludvig Virgin, adel nr 1848
4. Wilhelm Pahl, född 1652, död? Levde ännu 1668
5. Gertrud Pahl, född och död 1655
6. Hans Pahl, född 1657 i Stockholm, död 13 maj 1708 i Stockholm. Presidentsekreterare i kammarkollegium.
Gift 1. 15 augusti 1686 i Stockholm med Anna Snack, född 27 januari 1671 i Stockholm, död 20 juli 1702 i Stockholm.
Gift 2. 4 januari 1703 med Charlotta Cronström, född 5 mars 1676, död 3 januari 1706

 

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 4

Barn av Hans Joensson Leffler
SVEN HANSSON LEFFLER
Född ca 1651 vid Eskilstuna, Hyndevad i Fors socken, Södermanland
Död 1721. Begraven 2 juli 1721 i Eds kyrka i Stockholm. Kunglig hovkonditor i Stockholm
Gift 23 april 1678 i Stockholm (Maria) med Maria (Molin) Danielsdotter senare Mylliander född 1662 eller 1663, död ?, levde fortfarande 1705
Fick 15 barn varav det äldsta Gundela är döpt i styrkyrkförsamlingarna och de övriga i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm.
Barn:
1. Gundela Leffler, född 1679, död? som änka. Gift 24 april 1694 med Christian Henning, död 1738, guldsmed i Stockholm
2. Maria Leffler, född 1682, troligen död 1684
3. Hans Svensson Leffler, född 1683, död efter 16 februari 1715. Sockerbagare i Stockholm, gift 9 januari 1712 i Stockholm med Maria Holm, död 1731
4. Daniel Svensson Leffler, 1719 adlad Lagersparre, född (döpt) 9 september 1685, död 16 januari 1749. Gift 1709 med Beata Margareta Hag, född 4 januari 1688, död 23 april 1743 i Stockholm. Hustru och barn fick namnet Reuterskiöld i stället för Lagersparre 1734.
5. Margareta (Greta) Leffler, född 1687, död 1717. Gift 1703 med Anders Hellman, död 1727, sockerbagare i Stockholm
6. Henric Leffler, född 1688, död?
7. Carl Leffler, född 1690, död 1725, sjökapten eller amiralitetskapten. Gift med Catharina Zipora Keyser, född 1695, död 1771
8. Sven Svensson Leffler, född 1691, död? Var 1718 perukmakare i Stockholm. Gick i utländsk krigstjänst
9. Lars Leffler, född 1693, död?
10. Hedvig Leffler, född 1695, död?
11. Simon Leffler, född 1698, död?
12. Johannes Leffler, född 1699, död?
13. Anna Catharina Leffler, född 1701, död?
14. Peter Magnus Leffler, född 1703, död?
15. Barn, okänt, född 1705

Sven Hansson Leffler föddes i Hyndevad, Eskilstina i Fors socken omkring 1651. Hos sockerbagaremästaren Abraham Olofsson blev han lärling 1668. Burskap som borgare fick han den 19 mars 1678. Han blev 1691 hovkonditor hos änkedrottning Hedvig Eleonora (Karl X Gustaf:s gemål). Han ägde hus i Stockholm på Stora Nygatan och efter hans död ägdes detta av hans son Daniel Svensson Leffler, adlad Lagersparre. Huset står fortfarande kvar i gamla sta´n

HANS HANSSON LEFFLER d.y
Född omkring 1655
Död 1690
Gift med Anna Evertsdotter, som efter makens död blev omgift 1692 med Johan Sundius, död 1713. Bryggare i Stockholm. Johan Sundius gifte 2 1698 med Brita Johansdotter död 1703 och gifte 3 1704 med Anna Nyman
Barn:
1. Catharina Leffler född 1674, död 1713 Gift 1. 1 maj 1693 med Lars Ericsson Krus, död 1702, bryggare i Stockholm Gift 2. med Johan Åkerlund, död 1710, bryggare i Stockholm Gift 3. 1711 med Johan Henric Bartels, bryggare i Stockholm
2. Anna Leffler, född 1676, död 1710. Gift 1701 med Jochum Meijwerck, död 1711, snickare i Stockholm
3. Maria Leffler, född 1680, död före 1712
4. Elisabeth Leffler, född 1682, död barnlös 1712. Gift med Lars Andersson, tenngjutare i Stockholm
5. Magdalena Leffler, född 1684, död 1741. Gift 1. 1709 med Sigfrid Fernelius, född 1662, död 1722, komminister i Ramnäs i Västmanland Gift 2. med Johan Gagner, kronofogde
6. Hans Leffler, född 1687, död omkring 1694
7. Evert Leffler, född 1690, levde 1696 men ej 1712. Troligen död 1706

CHRISTINA LEFFLER
Född? Död?
Gift 1664 med Johan Werderman
Barn?

SARA LEFFLER
Född? Död?
Gift 9 september 1677 i Riddarholmens församling i Stockholm med Henrik Zedritz, död 1706 med ringning 24 juni i Klara församling i Stockholm. Son till borgmästaren i Falun Georg Zedritz och Sara Olofsdotter. Henrik kom 1670 i muntverkets tjänst och blev 22 juni 1685 proberare vid myntverket i Stockholm. 1699 myntmästare
Barn:
1. Georg Zedritz, född?, död 24 april 1738. Gift med Åletta von Scholten, död 13 juni 1738
2. Johan Zedritz, född 11 december 1681, död 1710, ringning 5 oktober 1710 i Nik. församling i Stockholm. Komminister
3. Esaias Zedritz, född?, döpt 23 februari 1685 i Maria församling i Stockholm, död 29 maj 1760. Kommissarie i banken
4. Anna Katarina Zedritz, gift med Johan Kloppert. Ritmästare
5.Brita Maria, född i maj 1690, död 22 december 1780 i Mustasaari i Finland. Gift 1 maj 1726 på Lämshaga i Ingerö församling i Stockholm med Jakob von Scholten, adel nr 1799, född 1 juni 1666, död 20 april 1734. Barnlösa.
6. Karl Zedritz, född 1693 död 1738. Löjtnant. Gift 1730 med Beata Maria Aschan, född 1712, död 1734
7. Peter Zedritz, född 1697, döpt 24 februari 1697 i Riddarholmens församling i Stockholm. Tullöverinspektör i Halland

ANNA LEFFLER
Född? Död?
Gift 1 november 1677 i Stockholm med Anders Åberg
Barn?


Barn av Magdalena Leffler, född 1628
HANS PAHL
Född 1657 i Stockholm
Död 13 maj 1708 i Stockholm. Presidentsekreterare i kammarkollegium
Gift 1. 15 augusti 1686 i Stockholm med Anna Snack, född 27 januari 1671 i Stockholm, död 20 juli 1702 i Stockholm. Dotter till kammarrådet Peter Snack och Anna von Wullen
Gift 2. 4 januari 1703 med Charlotte Cronström, född 5 mars 1676, död 3 januari 1706. Dotter till kammarrådet Isak Cronström och Kristina Hansen
Barn i gifte 1:
1. Anna Pahl, född 31 augusti 1688, död 20 januari 1755. Gift 5 februari 1713 i Stockholm med Johan Jakob Eberhart, född 1680 i Hamburg, död 14 maj 1744
2. Mattias Pahl, född 23 december 1689 i Stockholm, död 1721. Löjtnant. Barnlös
3. Magdalena Pahl, född 23 november 1691 i Stockholm, död 30 januari 1754. Gift 1 1708 med Johan Rask, inspektor i Riga. Gift 2 1713 med kyrkoherden i Öregrund Johannes Lexelius, född 1683, död 1764.
4. Peter Pahl, född 8 mars 1694, död 7 februari 1695. Begraven i Storkyrkan
5. Johan Pahl, född 26 december 1695 i Stockholm, död 7 juni 1748 på Bjerrome i Vessige socken i Halland. Gift 5 juli 1717 i Alunda med Sabina Christina Gyllenskog, född 1698, död 1783
6. Johanna Pahl, döpt 30 maj 1697 i Stockholm, död 1772. Gift 29 oktober 1717 i Stockholm med Johan Kebon
7. Charlotta Pahl, född 1698, döpt 17 juli 1698 på Ågesta i Huddinge socken i Stockholm, död som änka 24 januari 1746. Gift 27 november 1719 i Fresta socken i Stockholm med brukspatronen Herman Wallrawe, adel 1767, född 1693
8. Carl Pahl, född 29 juni 1700 i Stockholm. Gift med Helena Enbohm
9. Markus Pahl, född 1702, döpt 15 juni 1702 i Stockholm, död 1760 vid Örebro. Brukspatron. Gift 1 med Anna Stjernkopf. Gift 2 28 augusti i Örebro med Johanna Cretsmer, född 9 mars 1723 i Örebro, död 20 november 1761
Barn i gifte 2:
10. Elisabet Margareta Pahl, född 1703, död 23 februari 1789. Gift med David Fröhlich, adel nr 49, född 1682, död 1748
11. Christina Pahl, född 1704, död 1706
12. En dotter, döpt 1705 i Stockholm

Hans Pahl, son till Mathias Pahl och Magdalena Leffler, var yngst i syskonskaran. 1666 blev han student i Uppsala. 7 november 1679 blev han presidentsekreterare i kammarkollegium och 25 maj 1683 referendarie med notaries tjänst. 28 februari 1689 blev han adlad Pahl, nr 1163. Det uppges att han 9 september 1694 blev sekreterare men inte i vilket ämbete. Genom sin yngste sons son Carl Gustaf Pahl utgick släktgrenen 1769.


Barn av Christina Hansdotter Leffler, död 1645, gen.3
PETER BARCKHUSEN
Född omkring 1639. Inskriven i Västmanland-Dala nation i Uppsala 30 mars 1654.
Död i Amsterdam 1654

HANS (JOHAN) BARCKHUSEN
Född omkring 1640
Död 1691
Inskriven i Västmanland-Dala nation i Uppsala 30 mars 1654 liksom sin bror Peter Borgmästare i Arboga 1674. Godsägare på Dylta bruk.
Gift 1673 på Riddarhyttan i Skinnskatteberg med Brita Funck i hennes gifte 1, född 1655, död 1716 i Arboga. Dotter till Simon Funck. Hennes gifte 2 1692 med Hans Preuss. Rådman i Stockholm, inspektor och storföretagare. Adlad Ehrenpreus 1694
Barn:
1. Anna Christina Barckhusen, född 11 mars 1674 i Arboga, död 24 februari 1724. Gift 1691 med friherre Casten Feif, född 1661, död 1739

För fadern Henrik Barckhusen var det viktigt att sönerna Peter och Hans skulle få en ståndsmässig utbildning. Båda bröderna inskrevs samtidigt 30 mars 1654 vid Uppsala universitet i Västmanland-Dala nation. Strax därefter avled Peter under en resa till Amsterdam. Hans var kurator vid nationen 1670-71. Han fick tidigt se sig om i stora delar av världen och blev vitt omtalad för sin visdom. 1674 blev han vald till borgmästare i Arboga efter Lars Esaiason. Liksom sin fader var han en driftig affärsman, vilket inte hindrade att Dylta bruk kom på obestånd och han var tvungen att göra konkurs. Han anklagades 1691 för att under 1677 mot halva årslöner ha tillhandlat sig olika personers hela årslöner och att i stadskassan själv kvitterat ut dessa löner.

MALIN BARCKHUSEN
Född i september 1643 i Arboga
Död 22 januari 1667 i Arboga
Gift med Johan Kumbleaus. Kaplan i Arboga, senare kyrkoherde i Möklinta.
Barn?

KERSTIN BARCKHUSEN
Född
Död 10 februari 1707. Tillsammans med maken begraven i Axbergs kyrka.
Gift med Sebastian Geijer, född 1634, död 1701 i Dylta, begraven 1 september 1701 i Axberg. Bergsfogde och handelsman i Lindesberg samt direktör över Dylta bruk. Son till Kristoffer Geijer, död före 1659 och Dorotea de Besche, född 1608, död 1696, som var dotter till Gillis Gillisson de Besche och Sara Petersdotter Dionysia.

ELISABET BARCKHUSEN
Född?
Död före fadern 1671
Gift med Reinhold Höijer. Handelsman och rådman i Arboga, född 1632, död ej före 1703
Barn: Henrik Höijer, född 1660, död 1711. Direktör för Dylta bruk


Barn av Anna Hansdotter Leffler
ANNA HISING
Född omkring 1635-40 i Köping. Hon Levde ännu 1691 i Falun som änka.
Gift med Jacob Kahlmeter d.y., född omkring 1620 i Stockholm, död 1669 i Falun. Bergsman och handelsman i Falun. För kommande generationer se vidare under rubriken Olika släktled Ahlse'n-Grahn.

CARL HISING
Född 13 november 1646
Död i november 1702. Begraven i Köpings kyrka 22 november 1702. Borgmästare och postmästare i Köping

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 5

Barn av Sven Hansson Leffler död 1721
GUNDELA LEFFLER
Född 1679
Död? som änka
Gift 24 april 1694 med Christian Henning, död 1738. Guldsmed i Stockholm
Barn:
1. Catharina Henning, född 10 november 1694. Gift med Jacob Nordholm, lanträntmästare i Umeå
2. Sven Henning, död ung
3. Maria Margareta Henning, född 1696, död som änka 1757. Gift 1719 med Johan Bernhard Müller, född 1695, död 1751. Notarius publicus i Stockholm. Brorson till Albin Grundelstjerna. 4 barn vilkas grenar är utdöda
4. Johan Henning, född 1699, död ogift. Guldsmed i Stockholm
5. Peter Henning, död ogift. Fältskärsgesäll
6. Sabina Henning,
7-8. Regina och Hedvig, döda före fadern. Tvillingar?

Christian Henning var av känd guldsmedsfamilj i Stockholm. Tillsammans med sin broder Petter, som var hovguldsmed hos Karl XI och Karl XII, gick de ofta under namnet Henning Gläser

MARIA LEFFLER
Född 1682
Död troligen 1684

HANS SVENSSON LEFFLER
Född 1683,
Död 1715-18
Gift 9 januari 1712 med Maria Holm född?, död 1731
Barn:
1. Sven Hansson Leffler d.y. född 1712, död 1771 Gift äkt.1 1742 med Catharina Elisabeth Sundberg född 1721, död 1757 Gift äkt.2 1757 med Brigitta Christina Kihlbom född 1734, död 1767
2. Johan Gustaf Leffler d.ä född 1715, död? Var 1731 boktryckarelärling, sedan kammarskrivare, slutligen hautboist, alltså militärmusiker. Gift 1757 med Maria Dubois född?, död?

Hans Svensson Leffler var liksom sin fader sockerbagare och hovkonditor i Stockholm

DANIEL SVENSSON LEFFLER, adlad Lagersparre, se separata sidor
Född 1685
Död 1749

MARGARETA (GRETA) LEFFLER
Född 1687
Död 1717
Gift 1703 med Anders Hellman, död 1729. Sockerbagare i Stockholm
Barn:
1. Sven Hellman, född 1704, död 1762.
Barnlös
2. Anders Hellman, född 1706, död 1772. Hovkamrer. Sockerbagare i Stockholm. Gift med Catharina Margareta von Langenberg, född 1717, död 1771
3. Anna Catharina Hellman, född 1708, död 1753. Gift med Sven Bagge, död 1753, skräddare i Stockholm

HENRIC LEFFLER
Född 1688
Död?

CARL LEFFLER
Född 1690
Död 1725 Sjökapten eller amiralitetskapten Gift med Catharina Zipora Keyser, född 1695, död 1771. Dotter till Henrik Keyser, död 1707 och hans hustru Justina.

Carl Leffler blev fångad av ryssarna vid Sandhamn 1719 och kom hem från Moskva 1721.
Barn:
1. Justina Maria Leffler, född omkring 1720, död 1751. Gift 1739 med Laurens Halling, död som änkling. Sockerbagare och konditor i Stockholm.
2. Beata Charlotta Leffler, född 1723, död 1780. Gift med Johan Wilhelm Borell. Kryddkrämare i Stockholm

SVEN SVENSSON LEFFLER
Född 1691
Död?
Var 1718 perukmakare i Stockholm. Gick i utländsk krigstjänst

LARS LEFFLER
Född 1693
Död?

HEDVIG LEFFLER
Född 1695
Död?

SIMON LEFFLER
Född 1698
Död ?

JOHANNES LEFFLER
Född 1699
Död?

ANNA CATHARINA LEFFLER
Född 1701
Död?

PETER MAGNUS LEFFLER
Född 1703
Död?

ETT BARN, okänt
Född 1705.

DANIEL SVENSSON LEFFLER, adlad Lagersparre
Född (döpt) 9 september 1685
Död 16 januari 1749, begravd 19 januari 1749 i Eds kyrka i Stockholm. Kunglig räntmästare
Gift 1709 med Beata Margareta Hag, född 4 januari 1688, död 23 april 1743 på Eskilstuna kungsladugård. Dotter till kommissarien i reduktions- och likvidationskommissionen Jonas Hag och Beata Persdotter
Barn:
1. Beata Elisabeth Leffler, född 13 mars 1710 i Stockholm , döpt i Riddarholmens församling. Levde ogift 1743, bosatt vid Eskilstuna
2. Carl Jonas Leffler, född 1711 i Stockholm , döpt 24 juni i Riddarholmens församling. Dog som barn
3. Charlotta Leffler, född 1712, död 21 september 1780 på Utön.
Gift äkt. 1 14 september 1729 i Stockholm, Jakobs församling med Carl Gustaf Reutercrantz, av adliga ätten nummer 449. Född 1694, död 20 juli1734. Kammarherre och Kunglig Stallmästare
Gift äkt. 2 15 mars 1743 i Eskilstuna med Ulric Alexander Hercules av adliga ätten nummer 1928. Född 10 juni 1696 i Greifswald. död 20 december 1759. Begraven vid Thoresunds kyrka i Södermanland
4. Axel Diedrik Leffler, född 13 januari 1714, död 6 januari 1786. Ryttmästare. Gift 30 november 1748 i Stockholm med Eva Anna Wefverstedt, född 30 november 1729, död 29 mars 1814 i Stockholm
5. Hedvig Christina Leffler, född 1 januari 1717, död 22 maj 1781 på Årsta. Gift 1749 med Carl Gustaf Stjernheim av adliga ätten nummer 1646. Född 17 augusti 1715, död 1 maj 1755. Hovjunkare
6. Carl Fredrik Leffler, född i Stockholm i juni1718, död 1788. Major
Gift äkt. 1 i Stockholm december 1746 med Margareta Christina Ekenberg av adliga ätten nummer 476. Död 9 juli 1765
Gift äkt. 2 18 juni 1769 med Christina Charlotta Mannerstråle av adliga ätten nummer 2069. Född 24 februari 1749, död i Köping 11 juni 1833
7. Ulrika Eleonora Leffler, född 1719, död 1756. Klockringning 6 april i Stockholm, Jakobs församling och begravd samma år 12 april i Österhaninge
8. Daniel Ulrik Leffler, född enligt de flesta källor 1720 men enligt egen uppgift 17 maj 1721. Levde ännu 1778. Bankanställd
9. Fredrika Sofia Leffler, född 1727, döpt 8 augusti i Jakobs församling i Stockholm, död i Stockholm 6 oktober 1761. Gift 6 november 1755 i samma församling med Wilhelm Gustaf De Besche, död 1789. Bankokommissarie
10. Fredrik Wilhelm Leffler, född 1728, döpt 23 september 1728 i Stockholm, Jakobs församling, död som ogift på Utö 18 januari 1804.

DANIEL LAGERSPARRE
Daniel Svensson Leffler döptes i Riddarholmens församling i Stockholm 9 september 1685. Han var barn nummer 4 av 15 i äktenskapet mellan Sven Hansson Leffler, kunglig hovkonditor och Maria Danielsdotter Mylliander. Det uppges att han var student vid Uppsala universitet men hans namn har inte stått att finnas i någon studentmatrikel. I vilket fall som helst så var han redan i 15-årsåldern rikligt utrustad med de egenskaper som krävdes för hans första arbete i förvärvslivet.

Redan år 1700 anställdes han som extra ordinarie kammarskrivare i Kammarrevisionen. År 1704 blev han ordinarie kammarskrivare och 1710 verksam som kamrer. Bland hans arbeten nämns avslutet av 1686 års generalbok. Samma år 1710 blev han sekreterare vid amiralitetet i Göteborg.

Riksrådet ansökte 31 mars 1713 hos Kunglig Majt om godkännande för att tillsätta Daniel Leffler som kommisarie för ekonomien för byggande av nya båtar till försvar mot ryssarna. Dessa hotade Sverige djupt in i den finska skärgården och med mycket små båtar kunde de även komma in på mycket lågt vatten. Som lön föreslogs att han skulle få samma lön som vid tiden i Göteborg samt ett traktamente om 2 daler silvermynt om dagen. Godkännande kom från Karl XII i en skrivelse från Adrianopel daterad 8 juni 1713. Han fick alltså befattningen som tillförordnad kommissarie vid galäreskadern (den svenska krigsflottan), som då inrättats i Stockholm. Galärer var krigsfartyg som var bestyckade med kanoner.Han påskyndade utrustandet av de galärer, som byggdes i Norrland. År 1715 bidrog han genom stora penningförskott till en snabb utrustning av kaparfartygen. Det gamla, ödelagda skeppsvarvet på Skeppsholmen lät han rusta upp. Under åren 1716-19 ombesörjde han såväl reparationer som nybyggnad av ett stort antal galärer, espingar (öppna, odäckade fartyg) och skärgårdsbåtar.

1716 blev han amiralitetskommissarie i Stockholm och den 10 juli 1719 utnämndes han till överkommissarie. Samma dag adlades Daniel Leffler med namnet Lagersparre. Detta namn introducerades på svenska riddarhuset 1720 och som nummer 1636 bland adelsmän.
Den 21 februari 1724 utnämndes han till kunglig räntmästare i statskontoret. Som chef för Räntekammaren förvaltade och ansvarade han för den offentliga kassan. Räntekammaren, som handlade kronans uppbörd och penningförvaltning och Räkningekammaren, som kontrollerade den lokala fogdeförvaltningen, var de två verk som utgjorde Kammarkollegium.
Daniel Lagersparre var inte endast "kungens bankir" utan var också framstående som industri- och finansman. De berömda smedjorna i Eskilstuna, som grundades av Reinhold Rademacher 1656 genom Karl X Gustaf:s försorg var banebrytande för svenskt finsmide i järn, stål och koppar. Då Rademachers dotterson Johan Dassau den 12 juni 1715 av kommerskollegium föreslogs till direktörskapet, stod manufakturverket redan under stora ekonomiska svårigheter. Brukspersonalen klagade över armod och på höga skatter på en låg lön. Skatten erlades av de flesta med "å 5:e penningen", alltså 20% av inkomsten. Bruksprästen Abraham Lithovius klagade exempelvis hos domkapitlet 1717 över sin skatt på 12 daler silvermynt av inkomst på 60daler. Som jämförelse hade bokhållaren Peter Elfström i lön drygt 66 daler, bruksskrivaren Sven Hult drygt 26 daler, husljungfrun Elisabeth Hedenfors 20 daler och vad som är mest beklagansvärt är hela arbetarestammens inkomst. Inte någon av dem kom upp över 2 daler i skatt, alltså en inkomst över 10 daler silvermynt.
Johan Dassau hade inte själv resurser att finansiera den stora industrirörelsen och fick därför stå under bestämmanderätt av dels sin farbroder Hans Dassau men framför allt under Daniel Lagersparre. Redan 1720 hade Lagersparre gjort en kapitalinsats på 50.000 daler kopparmynt i företaget. Smedjorna fick snabbt ett kraftigt uppsving. Detta bekräftas också gillande av kung Fredriks privilegiebrev av den 28 januari 1721 där det betygas att "Johan Dassau, ävensom dess förfäder, i avseende på de erhållna privilegierna, vid detta verket nedlagt stor omkostnad och det så vida bragt, att det nu är i tämligen god gång. Förutom några och fyrtio mästare, som han allaredan där haver, förmäler sig Johan Dassau vara sinnad att ifrån utrikes orter ännu införskiva några kapabla mästare och arbetare samt att upprätta det påbörjade slip- och polerverket m.m".
Tyvärr kom Johan Dassau redan 1722 åter i stora svårigheter varför han såg sig tvungen att utfärda ett köpebrev på manufakturverket till sina båda förlagsgivare. Han flyttade samma år till Stockholm som köpman. Tiderna var svåra trots att förbättring av läget skett vid början av 1720-talet efter år av ett Sverige i hungersnöd efter krigens och pestens härjningar. I början övertogs skötseln av Hans Dassau men snart fick han ge vika bl.a beroende på hans stora engagemang som grosshandlare och rådman i Stockholm. Därför träffades avtal genom kontrakt av den 21 januari 1724 att hela Rademachers bruks- och manufakturrörelse med tillhörande lantegendom skulle övergå till Daniel Lagersparre. Hans Dassau behöll en tredjedel i verket medan Lagersparres andel ökades till två tredjedelar.

Under 1720-talet innehade Lagersparre också Tunafors Bruk, som en gång i tiden också innehafts av hans farfars fars bror, Hans Hansson Leffler. Bruket var igång fram till 1845. Anna Lohe, änka efter Johan Lohe ägde bruket 1719. När Daniel Lagersparre köpte det något år senare finns uppgiften om att det försåldes av brukspatron Bettkers änka Brita Emerentia Browall och deras styvbarn till räntmästare Lagersparre för 29.000 daler kopparmynt.

Den tryckta reklamen började på 1720-talet göra sitt intåg inom industrin. Eskilstunas "rademakeri" började få en konkurrent i Vedevågs bruk där överdirektören Johan Ehrenpreuss lät sprida tryckta alster om brukets tillverkning. Carl Gustafs stads manufakturverk, som Rademachersmedjan också benämndes, tog upp idén och 1726 lät Daniel Lagersparre trycka reklamblad om 8 sidor med prislista över samtliga detaljer som tillverkades. Rubriken lyder "Specification uppå de Jern Manufactur Sorter, som tilwärckas wijd Carl Gustafs Stads Manufacturie och här i Staden, uti Sahl. Herr Lorents Ertmans Huus i stora Kyrckiobrincken försäljas Dussin och stycketals, til följande prijs. Stockholm den 12 Sept. Anno 1726". Denna priskurrant avsåg alltså avyttring i Stockholm som är "här i staden" såväl som Eskilstuna. Minst ett par hundra detaljer finns uppräknade kompletta med priser. Alltifrån fönsterbeslag, gångjärn, hästskor, knivar, våffeljärn och nyckelringar till borr, nyckelringar, ljusstakar och spik.

Nya lagar gav manufakturverken rätt att öppna egna bodar med direkt försäljning utan mellanled. Järnkrämarna, som ville behålla ensamrätten protesterade och menade att handeln skulle bli förlustbringande för dem och att de skulle bli oförmögna att försörja hustru och barn. Krämarsocieteten inlämnade protesten till pågående riksdag, som där togs upp 29 oktober 1726. Då riksdagen ansågs vara fel forum bollades frågan mellan Stockholms myndigheter för att slutligen behandlas av Handelskollegium. Framställningen remitterades 10 mars 1727 till Carl Gustafs stad för yttrande. Som Manufakturverkets innehavare svarade Daniel Lagersparre fränt att han inte alls var skyldig att yttra sig men att han ändå ville lämna besked. Han hänvisade till lagen 1717, som inte bara gav fabriken rätt att öppna bodar utan också uppmanades till direkt försäljning av sina alster. Daniel menade också att det skulle komma järnkramhandlarna till fördel. De hade nu öppen och fri tillgång att köpa det de ville utan att åka omkring mellan bruken och som hade tillade han insinuant att "handla som tillförene skett med smederna--------varigenom det stora lurendrejeri är nu även hämmat". Vad Lagersparre åsyftade var oskicket med att smederna undanhöll färdiga produkter för sina bruksägare och sålde dem direkt och billigare till uppköpare. Resultatet i frågan blev att bruken bibehöll sin rätt till sin direkta försäljning.

Under 1729 började orosmolnen hopa sig. Efter att ha lånat kungen pengar ur statens kassor, upptäcktes bristen och han försattes ur tjänstegöring. Den 24 november 1731 stadfäste regeringen ett kontrakt, som kammarkollegium den 11 november hade upprättat med överstinnan och polska grevinnan Anna Woynarowska. Kontraktet innebar att en stor skuld som staten hade till grevinnan ända sedan Karl XII:s dagar reglerades. För Daniel Lagersparre innebar det förlust av Tunafors bruksegendom, som då ändrat namn till Eskilstuna kopparplåthammare och stångjärnsbruk och Carl Gustafs manufakturverk. Efter en utdragen rättsprocess dröjde det ända till 4 april 1734 som hans dom avkunnades och som innebar att han förlorade ära, adelskap, namn och tjänst. Han dömdes till livstids fängelse i Marstrand fästning. På kung Fredrik I:s födelsedag 17 april 1747 försattes han på fri fot. När det gällde förlusten av adelskapet innebar domen att detta inte skulle drabba hans hustru och barn, som fick rättighet att ändra vapenskölden och antaga namnet Reuterskiöld. Genom en särskild kunglig resolution tillförsäkrades deras rättigheter "att varda vid de dem i nåder förundte adelige förmåner bibehållne, så att de så hädanefter som härtills måge njuta adeligt nampn, stånd och skiöld".

Efter benådningen hade Daniel Svensson Leffler, som han åter hette, endast två år att leva. Han begravdes vid Eds kyrka i Stockholm där han också hade skänkt en ljuskrona av metall.


Barn av Hans Hansson Leffler, född ca 1655, död 1690
CATHARINA LEFFLER
Född 1674,
Död 1713 Gift 1. 1 maj 1693 med Lars Ericsson Krus, död 1702, bryggare i Stockholm Gift 2. med Johan Åkerlund, död 1710, bryggare i Stockholm Gift 3. 1711 med Johan Henric Bartels, bryggare i Stockholm
Barn:
1. Anna Krus, född 1694, död 22 februari 1751 som änka. Gift med Carl Bewi, född 1687, död 18 februari 1751. Bryggare i Stockholm

ANNA LEFFLER
Född 1676
Död 1710
Gift 1701 med Jochum Meijwerck, död 1711, snickare i Stockholm
Barn:
1. Anna Helena Meijwerck, född 1702
2. Hans Jochum Meijwerck, född 1704
Grenen utdöd?

MARIA LEFFLER
Född 1680
Död före 1712
Gift med en Smehr
Barn
1. Magnus Smehr

ELISABETH LEFFLER
Född 1682
Död 1712
Gift med Lars Andersson. Tenngjutare i Stockholm.
Barnlös

MAGDALENA LEFFLER
Född 1684
Död 1741
Gift 1. 1709 med Sigfrid Fernelius, född 1662, död 1722. Komminister i Ramnäs i Västmanland
Gift 2. med Johan Gagner. Kronofogde
Barn?

HANS LEFFLER
Född 1687
Död omkring 1694

EVERT LEFFLER
Född 1690
Död troligen 1706. Levde 1696 men ej 1712.

 

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 6

Barn av Gundela Leffler, född 1679, gift Henning
CATHARINA HENNING
Född 10 november 1694
Död?
Gift med Jacob Nordholm. Lantmätare i Umeå

SVEN HENNING
Född? Död ung

MARIA MARGARETA HENNING
Född 1696
Död som änka 1757
Gift 1719 med Johan Bernhard Müller, född 1696, död 1751. Notarius publicus i Stockholm. Brorson till Albin Grundelstjerna. 4 barn vilkas grenar är utdöda

JOHAN HENNING
Född 1699
Död som ogift. Guldsmed i Stockholm

PETER HENNING
Född? Död? Ogift. Fältskärsgesäll

SABINA HENNING
Född? Död?

REGINA HENNING
Född? Tvilling med nedanstående Hedvig?
Död före fadern

HEDVIG HENNING
Född?
Död före fadern


Barn av Hans Svensson, född 1683
SVEN HANSSON LEFFLER
Född 14 oktober 1712
Död 19 november 1771
Lantmätare i Skaraborgs län.
Gift äktenskap 1. 15 augusti 1742 på Strömsbergs bruk i Tolfta socken i Uppland med Catharina Elisabeth Sundberg född 1721, död 18 juni 1757 i Mariestad
Barn 1 - 10 = äldre grenen
Gift äktenskap 2. 2 maj 1757 med Birgitta Christina Kihlbom född 1734, död 1767
Barn 11 - 17 = yngre grenen
Barn äktenskap 1:
1. En dotter, född och död 1744
2. En dotter, född och död 1745
3. En son, född och död 1747
4. Johan Gustaf Leffler d.y, född 1747, död 1796, kommissionslantmätare i Finland och i Östergötland, gift 28 september 1779 med Anna Elisabeth (Lisa) Lunderberg, Linköping, född 1762, död som änka 182?
5. Lars Leffler, född 1749, död före 1771
6. Sven Daniel Leffler, född och död 1750
7. Sven Leffler, född 1751, död före 1771
8. Carl Leffler, född, 1752, död 1833, kommissionslantmätare i Östergötland, gift 1796 med Maria Elisabeth Aschan född 1767, död 1817
9. En son född, och död 1754
10. En son född, och död 1756
Barn äktenskap 2:
11. Maria Christina Leffler, född, 1759, död?, gift med Anders Andersson Wener, brukspatron på Föskefors i Värmland. Barn?
12. Adam Leffler, född 1760, död 1761
13. Hans Olof Leffler, född 1761, död?, koff.styrman
14. Cajsa Lisa Leffler, född 1762, levde fortfarande 1780, död som ogift
15. Anna Brita Leffler, född och död 1764
16. Aron Svensson Leffler (Sven Aron Leffler), född 1765, död 1826, handlanden och godsägare i Småland, gift 1796 med Rebecca Albertina Berger född 1775, död 1847
17. Anna Brita Leffler, född 1767, död 1770

Sven Leffler var lantmätareelev i Uppsala län 1728 och erhöll examen 1736. Hans läromästare var häradsfogde Peter Yckenberg bosatt i Altomta. Sven verkade som vice ordinarie lantmätare i Uppsala län 1738-43 då han vikarierade för Olof Gerdes då denne var vid den Gotländska kommisionen.

God kontakt vid denna tid hade han då bl.a med blivande kommisionslantmätaren i Vasa län Gullic Vislander. Strax efter hans examen fick han befallning om att den 9 maj 1739 resa till Uppsala för att vara vice lantmätaren Sven Leffler behjälplig. Den 10 och 11 maj 1739 reste båda tillsammans till Strömsbergs bruk och till Gillberga by i Tolfta socken för att dela åker och äng. Peter Yckenberg visade stort förtroende för Vislander, som ombads att ta ledigt från lantmäteriet och stanna kvar i Alltomta över vintern, som lärare för Yckenbergs barn. För detta krävdes Sven Lefflers bifall, som ordnade med alla dokument till Kungliga lantmäterikontoret för att detta skulle beviljas. Den 3 juli 1743 träffades de båda igen när Vislander reste till Åkra i Vändels socken i Uppland för att hälsa på hos ingenjör Leffler, där han var mycket välkommen. 9-12 augusti samma år förrättade de skogsdelning tillsammans i Åls by i Vändels socken.

Sven Leffler blev extra ordinarie lantmätare 1744. Interims ordinarie lantmätare var han från 1754 i Skaraborgs län och åtnjöt då halva ordinarie och halva extra ordinarie lönen. Hans tjänst där sköttes då av herrar Älf och Zander. Familjen bodde på Kecksta (Kjekestad) i Ullervad socken, strax sydöst om Mariestad. Från Lantmäterikontoret erhöll han 1749 befallning om att undersöka om det var lämpligt att med slussverk och båtled sammanfoga Vänern och Vättern.
I Tolfta församlings kyrkoböcker uppges att han och Catharina Sundberg varit faddrar vid ett dop 28 december 1741 samt att lysning för paret skett 25 juli 1742.
Sven Leffler har gjort anteckningar om sin familj, som skall finnas att tillgå på Västerås stadsbibliotek i den "Hülpherska samlingen C a 6"

JOHAN GUSTAF LEFFLER, d.ä
Född 1715
Död? Var 1731 boktryckarelärling, sedan kammarskrivare och hautboist
Gift 1757 med Maria Dubois
Barn:
1. Johanna Maria Leffler, född 1757
2. Regina Maria Leffler, född 1760 < HR> Barnbarn av Sven Leffler, död 1721, barn till Margareta Leffler, gift Hellman
SVEN HELLMAN
Född 1704
Död 1762
Sockerbagare och hovkonditor i Stockholm
Gift med Anna Christina Arnholt. Barnlös

ANDERS HELLMAN
Född 1706
Död 1772
Sockerbagare i Stockholm
Gift 1738 med Catharina von Langerberg, född 1717, död 1771
Barn:
1. Elisabeth Charlotta (Lisa Lotta) Hellman, född 1752, död 1812. Gift 1785 med Sven Anders Hedin, född 1750, död 19 oktober 1821. Kunglig livmedikus

ANNA CATHARINA HELLMAN
Född 1708
Död ej före 1753 som änka
Gift med Sven Bagge, död 1753. Skräddare i Stockholm
Barn:
1. Beata Bagge, gift 1762 med Daniel Hagsten. Skräddare i Stockholm


Barnbarn av Sven Leffler, död 1721, barn av Carl Leffler, född 1690
JUSTINA MARIA LEFFLER
Född ca 1720
Död 1751
Gift 1739 med Laurens Halling, död som änkling. Sockerbagare och konditor i Stockholm
Barn:
1. Eric Halling, född ca 1740
2. Laurens Halling, född 1743
3. Catharina Charlotta Halling, född 1745
4. Carl Halling, född 1746

BEATA CHARLOTTA LEFFLER
Född 1723
Död 1780
Gift med Johan Wilhelm Borell. Kryddkrämare i Stockholm
Barn?


Barnbarn till Hans Leffler, död 1690, barn av Catharina Leffler
ANNA KRUS
Född 1694
Död 22 februari 1751 som änka
Gift med Carl Bewi, född 1687, död 18 februari 1751. Bryggare i Stockholm och kyrkoråd i Klara
Barn:
1. Carl Bewi, född?, död 1746. Bryggare i Stockholm. Gift med Christina Gärn
2. Anna Catharina Bewi. Gift med Carl Joachim Emseen. Justitieombudsman vid tullverket
3.Johan Bewi. Bryggare i Stockholm
4. Sara Bewi. född 1719, död 1787. Gift 1744 med Sven Roos, född 1720, död 1803,bryggare i Stockholm
5. Margareta Bewi, född 1722, död 1776. Gift 1741 med Lorens Westman, född 1720, död 1792, bryggare och rådman i Stockholm
6.Abraham Bewi. Bryggare i Stockholm. Gift 1757 med Brita Christina Rehn, f.d. Remander, i hennes 2:a gifte
7. Isac Bewi, född 1726. Färgare i Stockholm
8. Eric Bewi, född 1731


Daniel (Leffler) Lagersparres barn, som fr.o.m 4 april 1734 fick sitt efternamn ändrat tIll Reuterskiöld. Trippel beteckning av namnen Leffler, Lagersparre och Reuterskiöld används av bekvämlighet nedan. Fr.o.m. generation 7 skrives endast Reuterskiöld.

BEATA ELISABETH LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1710 i Stockholm, döpt 13 mars 1710 i Riddarholmens församling
Död? Levde ännu ogift 1743, bosatt vid Eskilstuna

CARL JONAS LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1711 i Stockholm , döpt 24 juni 1711 i Riddarholmens församling. Dog som barn

CHARLOTTA LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1712
Död 21 september 1780 på Utön
Gift äktenskap 1: 14 september 1729 i Stockholm, Jakobs församling med Carl Gustaf Reutercrantz av adliga ätten nummer 449. Född 1694, död 1734. Kammarherre och Kunglig Stallmästare. Släkten Reutercrantz utdöd sedan 30 oktober 1753
Gift äktenskap 2: 15 mars 1743 i Eskilstuna med i 2:a giftet Ulric Alexander Hercules av adliga ätten nummer 1928. Född 10 juni 1696 i Greifswald, död 20 december 1759. Begraven vid Thoresunds kyrka i Södermanland Släkten Hercules utdöd sedan 3 juli 1767.
Charlotta var barnlös genom båda äktenskapen. Hercules hade 4 barn från 1:a giftet

AXEL DIEDRIK LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 13 januari 1714
Död 6 januari 1786. Ryttmästare
Gift 30 november 1748 i Stockholm med Eva Anna Wefverstedt, född 30 november 1729, död 29 mars 1814 i Stockholm
Barn:
1. Johan Edvard Reuterskiöld, född 14 september 1749 på Hässlingby i Österhaninge socken i Stockholm, död ogift 30 oktober 1819 i Stockholm
2. En son, begravd 21 december 1750 i Österhaninge socken
3. Adam Diedrik Reuterskiöld, född 8 aprill 1752, död 27 augusti på Dufnäs i Sicklaön, nära Stockholm. Major. Gift 27 april 1778 med Henrietta Stegelman, född 1756, död 9 juni 1822 på Dufnäs.
4. Axel Fredrik Reuterskiöld, född 31 maj 1753, död 18 november 1813på Ludvika bruk. Överjägmästare. Gift 5 maj 1793 i Ludvika med friherrinnan Anna Dorotea Cedercreutz, född 7 december 1769, död 23 november 1846 i Nyköping
5. Gustaf Alexander Reuterskiöld, född 17 maj 1754, dog ung
6. Beata Eva Reuterskiöld, född 6 december 1755 i Stockholm
7. Johan Vilhelm Reuterskiöld, född 25 juli 1757 i Stockholm, död augusti 1758 på Utö
8. Carl Gustaf Reuterskiöld, född 16 december 1758, död 25 april 1815. Gift 13 maj 1792 med friherrinnan Agneta Sofia Örnsköld, född 16 april 1754 på Eknö, död 20 december 1812. Äktenskapet barnlöst
9. Anton Vilhelm Reutersköld, född 6 februari 1761, dog ung
10. Anna Charlotta Reuterskiöld, född 9 mars 1762, död 1 juni 1835 på Ingelstad. Stiftsjungfru. Gift 18 augusti 1798 i Adelsö kyrka i Uppland med Mattias Stenhammar född 6 juli 1766, död 7 maj 1845. Hovpredikant
Barn?
11. Hedvig Beata Reuterskiöld, född 13 juni 1764 på Rånå i Utö socken i Stockholm, död 12 april 1834 i Kristianstad. Gift 23 juni 1794 med Erik Adolf Schenbom, adlad af Schenbom, nummer 2173, född 1757, död 1811. Landshövding
12. Herbert Conrad Reuterskiöld, född 31 oktober 1765 i Stockholm, Klara församling, död 27 juni 1821 i Helsingfors. Generalmajor. Gift 14 mars 1813 i Åbo med Viveka Eleonora Lagerborg i hennes 1:a gifte, född 9 juli 1790, död31 december 1872 i Åbo
13. Lennart Alexander Reuterskiöld, född 19 januari 1767 på Rånö, död 26 april 1832 i Nyköping. Generalmajor, landshövding. Ogift och barnlös
14. Jakob Vilhelm Reuterskiöld, född 17 mars 1769 på Hässlingby och där död 26 november 1781
15. Casimir Reuterskiöld, född 27 oktober 1770 på Hässlingby, död 4 oktober 1848 i Stockholm , Älvsborgs län. Generallöjtnant. Gift 15 februari 1822 med Henriette Löfman, född 23 augusti 1784, död 6 mars 1836

Axel Diedrik Leffler Lagersparre Reuterskiöld blev student i Uppsala enligt uppgift samtidigt som sin yngre bror Carl Fredrik 3 november 1726. Korpral vid Livregementet till häst blev han 1732 och tog avsked 1740. 1748 blev han löjtnant i hessisk tjänst och fick ryttmästares avsked samma år. RSO 28 april 1770.

HEDVIG CHRISTINA LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1 januari 1717
Död 22 maj 1781 på Årsta i Österhaninge sockeni Stockholm
Gift 1749 med Carl Gustaf Stiernheim av adliga ätten nummer 1646, son av Peter Sundel, adlad Stiernheim. Född 17 augusti 1715, död 1 maj 1755. Hovjunkare
Barn:
1. Carl Johan Stiernheim, född 17 oktober 1749 på Utö, död 16 juni 1786 i S:t Petersburg. Ogift och barnlös
2. Beata Charlotta Stiernheim, född 2 december 1750 vid Utö gruva, död 18 december 1809 på Sörby i Fellingsbro socken, Örebro. Gift 1769 med Jakob Johan Svedenstierna av adel nummer 1659. Född 1738, död 1813.
Barn?
3. Hedvig Gustava Stiernheim, född och död 31 december 1752 vid Utö gruva
4. Hedvig Gustava Stiernheim, född 2 juni 1754

CARL FREDRIK LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född i juni 1718 i Stockholm
Död 16 juni 1791 på Östuna i Björkskogs socken i Västmanland Major
Gift äktenskap 1: december 1746 i Stockholm med Margareta Christina Ekenberg av adliga ätten nummer 476. Död 9 juli 1765
Gift äktenskap 2: 18 juni 1769 med Christina Charlotta Mannerstråle av adliga ätten nummer 2069. Född 24 februari 1749, död i Köping 11 juni 1833
Barn i äktenskap 1:
1. Johan Fredrik Reuterskiöld, född 17 november 1747 i Köping, död 10 februari 1749 i Köping
2. Beata Christina Reuterskiöld, född 16 april 1749 i Köping, död 18 april 1749 i Köping
Barn i äktenskap 2:
3. Carl Vilhelm Reuterskiöld, född 5 juli 1770 på Lådberga, Västmanland, död 1 april 1832 i Teivaala i Finland. Överstelöjtnant. Gift 9 mars 1800 i Helsingfors med Helena Charlotta de Frese i hennes 2:a gifte. Född 20 augusti 1771, död 16 juli 1811 i Borgå i Finland
4. Axel Fredrik Reuterskiöld, född 23 februari 1772 på Östuna, död 1 oktober 1774 på Östuna
5. Catharina Charlotta Reuterskiöld, född 24 april 1773 på Östuna, död 23 februari 1805. Stiftjungfru. Ogift och barnlös
6. Beata Sofia Reuterskiöld, född 18 juli 1775 på Östuna, död 5 november 1855 i Helsingfors. Stiftjungfru. Ogift och barnlös
7. Hedvig Christina Reuterskiöld, född 23 augusti 1777 på Östuna, död 2 september 1778 på Östuna
8. Ulrika Fredrika Reuterskiöld, född 13 november 1778 på Östuna, död 28 mars 1779 på Östuna
9. Eva Gustava Reuterskiöld, född 24 januari 1780 på Östuna, död 27 april 1783 på Östuna
10. Anna Jakobina Reuterskiöld, född 13 juli 1781 på Östuna, död 23 juli 1781 på Östuna
11.Vilhelmina Christina Reuterskiöld, född 9 december 1782 på Östuna, död i barnsäng 14 december 1815 i Lovisa. Gift 3 november 1814 i Borgå med Jakob af Forselles av adel nummer 2018 i hans 2:a gifte. Född 1753, död 1835. Krigsråd
Barn?
12. Beata Gustava Reuterskiöld, född 4 augusti 1784 på Östuna, död 17 maj 1865 i Köping. Gift 9 oktober 1810 på Himmelsberga i Torpa socken i Västmanland med Lars Vilhelm Svinhufvud av adel 199. Född 4 april 1759, död 26 mars 1817. Barn?
13. Jakob Ulrik Reuterskiöld, född 8 maj 1787 på Östuna

Carl Fredrik Leffler Lagersparre blev enligt flera källor student i Uppsala 3 november 1726, alltså vid 8 års ålder. Enligt uppgift samtidigt med sin drygt 4 år äldre bror Axel Diedrik. Vilken typ av studier som bedrevs är inte klart. Arklimästare vid Stockholm galäreskader blev han 1733 och tog avsked därifrån 1740. Detta år inträdde han som volontär vid Livgardet och blev där förare och sergant. 19 augusti 1742 blev han adjutant vid Västmanlands regemente. Fänrik blev han 21 januari 1744, löjtnant 18 december 1745, stabskapten 28 februari 1754. RSO 23 november 1761. Avsked med majors rang tog han 5 juni 1771. En källa uppger ett tredje äktenskap på 1780-talet med okänd hustru. Han medverkade i fälttågen i Finland 1741 och 1742 samt kampanjerna i Österbotten och Bohus län 1743 och 1744

ULRIKA ELEONORA LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1719
Död 1756. Klockringning 6 april 1756 i Stockholm, Jakobs församling. Begravd 12 april samma år i Österhaninge

DANIEL ULRIK LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1720. Enligt egen uppgift 17 maj 1721
Död? Levde ännu 1778. Bankanställd
Daniel Ulrik Leffler Lagersparre Reuterskiöld måste ha varit familjens sorgebarn. Enligt källorna ska han vara född år 1720 men själv uppgav han 17 maj 1721. I de sena tonåren eller omkring de 20 var han anställd på ett häradskontor i två och ett halvt år. Han anställdes som extra ordinarie i Riksbanken 8 november 1742 men blev avskedad den 12 november 1744 efter misstanke om att ha stulit en transportsedels formulär. Samma år blev han antagen som extra ordinarie tjänsteman inom tullarrende- societeten men kort tid därefter upptäcktes att han skrivit falska kassasedlar och invisningar mot banken. Även denna anställning fick han avträda utan heder. Någon ny anställning var det nu inte fråga om utan han sattes i häkte den 11 december 1744. Inte heller där blev han långvarig utan fann tillfälle att rymma 1745. Säkert var han vid rymningen väl medveten om att strafftiden kan bli lång eftersom han fader Daniel nu suttit i fängelse i 11 år utan att ha tagits till nåder.
I augusti 1745 reste han utrikes. De svenska myndigheterna fick aldrig fast honom utan trots att det "spordes, oaktadt reklamationer om hans återfående vid utrikes hof, så afhördes han icke vidare".
Ännu 1778 levde han med säkerhet och vistades då i Hamburg och kallade sig Duvalet.

FREDRIKA SOFIA LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1727. Döpt 8 augusti 1727 i Jakobs församling i Stockholm
Död 6 oktober 1761 i Stockholm
Gift 6 november 1755 i samma församling med Wilhelm Gustaf De Besche, död 1789. Bankokommissarie
Barn?

FREDRIK WILHELM LEFFLER LAGERSPARRE REUTERSKIÖLD
Född 1728, döpt 23 september 1728 i Stockholm, Jakobs församling
Död som ogift 18 januari 1804 på Utön. Officer
Fredrik Vilhelm Leffler Lagersparre Reuterskiöld blev volontär vid Södermanlands regemente 1742, interimsförare 15 maj 1743. 1744 erhöll han korprals lön och 1747 blev han furir. Sergant blev han 21 juli 1757, stabsfänrik 11 september 1758 och ordinarie fänrik 5 maj 1761 samt löjtnant 17 juni 1772. 19 juni 1776 tog han avsked från regementet. Han medverkade i 1743 års fälttåg i Finland och pommerska kriget 1757-61.

 

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 7

Barn av Sven Hansson Leffler, född 1712 ur äktenskap 1
EN DOTTER
Född och död 1744

EN DOTTER
Född och död 1745

EN SON
Född och död 1747

JOHAN GUSTAF LEFFLER
Född 2 september, döpt 4 september 1747 Skaraborg, Ullervad
Död 1796.
Kommissionslantmätare i Finland och Östergötland
Gift 28 september 1779 med Anna Elisabeth (Anna Lisa) Lunderberg, Linköping född 28 september 1761, död 27 maj 1831. Dotter till Gabriel Lunderberg, född 1726 i Finland, död 11 mars 1801 i Norrköping, och Mariana Wefver i hennes 2:a gifte, född 25 mars 1726, död 22 augusti 1801 i Linköping.
Barn:
1. Sven Gabriel Leffler, född 1780, död?. Gick ung till sjöss
2. Catharina Maria Leffler (Karin), född 1781, död 1847 i Skeninge
3. Anna Brita Leffler, född och död 1783
4. Gustava Leffler, född 1784, död barnlös 1811 i Norrköping. Gift med häradsskrivare Bergstedt i Linköping, död? som änkling
5. Gustaf Leffler, född 1785, död 1806. Tjänsteman vid flottans Carlskronastation
6. Anna Lisa Leffler, född 1786, död 1789
7. Carl Johan Leffler, född 1788, död 1840. Auditör
8. Abraham Leonhard Leffler, född 1789, död 1864. Kapten vid 2:a Livgrenadregementet R.S.O. Gift 1823 med Annette Justine Brunbäck från Norrköping född 1786, död 1866
9. Sophia Christina Leffler, född 1790, död 1792
10. Maria Christina Leffler, född 1793, död 1794
11. Anders Fredric Leffler, född 1794, död 183?. Kamrer vid Göta kanal byggnad. Gift med Johanna Bergvall
12. Hedda Johanna Leffler, född 1795, död 1796

Johan avlade lantmätarexamen 1768. 1769 vikarierade han för sin fader och 1772 för P. Träskman. 1777 blev han utnämnd som kommisionslantmätare i Finland med av någon anledning så tillträdde han aldrig befattningen där. Isället transporterades han till Östergötland genom byte med K.J. Vallberg, 1778, som tydligen åtog sig tjänsten i Finland. I samband med bröllopet finns en akt med hyllningsverser bevarad "Handlingar, hörande till Herr Ingenieuren Johan Gustaf Lefflers Laga Fång Af Madem. Anna Elisabeth Lunderberg". Svärfadern var borgmästare i Linköping 1776-77. Svärmodern var av gammal Linköpingssläkt med djupa anor i silver- och guldsmedskonsten.

LARS LEFFLER
Född 1749
Död före 1771

SVEN DANIEL LEFFLER
Född och död 1750

SVEN LEFFLER
Född 1751
Död före 1771

CARL LEFFLER
Född 1752
Död 1833.
Kommissionslantmätare i Östergötland.
Gift 1796 med Maria Elisabeth Aschan, född 1767, död 1817. Dotter till Anders Aschan, född 1723, död 1794. Hospitalsyssloman i Linköping och ägare av Örvad i V. Steneby, gift 1757 med Emerentia Fleibe, född 1725, död 1779
Barn:
1. Carolina Maria Leffler, född 1796, död 1843. Gift 1823 med godsägare av Råcklunda Lars Johan Liedgren
2. Carl Anders Leffler, född 1803, död 1840. Stadsläkare i Lindesberg, enligt andra uppgifter i Linköping
3. Emma Laurentia Leffler, född 1805, död? som änka. Gift med komministern i Hof & Appuna, Anders Kraft, född 1797, död 1854

Carl Leffler tog sin lantmätareexamen 1776 och blev kommisionslantmätare 1792. Avsked med pension 1825. Familjen bodde på Örvad i V. Steneby socken

EN SON
Född och död 1754

EN SON
Född och död 1756


Barn av Sven Hansson Leffler, född 1712 ur äktenskap 2
MARIA CHRISTINA LEFFLER
Född 1759
Död?
Gift med Anders Andersson Wener. Brukspatron på Föskefors i Värmland.
Barn?

ADAM LEFFLER
Född 1760
Död 1761

HANS OLOF LEFFLER
Född 1761
Död? Koff. styrman

CAJSA LISA LEFFLER
Född 1762
Död? Levde fortfarande 1780. Ogift

ANNA BRITA LEFFLER
Född och död 1764

ARON SVENSSON LEFFLER kallas även SVEN ARON LEFFLER. Bildar yngre grenen (halvbror till Johan Gustaf och Carl)
Född 1765 Död 1826. Handlanden, godsägare i Småland. Gift 1796 med Rebecca Albertina Berger, född 1775, död 1847
Barn:
1. Per Aron Leffler, född 2 april 1799, död 1872. Godsägare. Gift 1826 med Anna Maria Rising född 1799, död 1875
2. Maria Catharina Leffler, född 1800, död 1883. Gift 1824 med Jonas Adrian Nordwall, dispachör, född 1796, död 1867
3. Christina Charlotte Leffler, född 1807, död? Gift 1830 med löjtnant Carl Engström, född 1804, död 1865
4. August Leffler, född 1808, död 1860, bryggare i Stockholm. Gift med Carolina Bergman
5. Sofia Albertina Leffler, född 1809, död 1879
6. Emellie Mattilda Leffler, född 1817, död 1854. Gift 1849 med handlanden Pehr Magnus Petersson, född 1803, död 1855

Sven Aron Leffler ägde i början av 1800-talet Herrestads Kloster, 5 km nordöst om Aneby, Marbäcks socken, Norra Vedbo härad i Jönköpings län. Detta medeltida kloster såldes av honom 1825 till greve Gustaf Trolle-Bonde

ANNA BRITA LEFFLER
Född 1767
Död 1770


Barn av Anna Krus, född 1694
CARL BEWI
Född?
Död 1747
Bryggare i Stockholm
Gift med Christina Gärn. Dotter till bryggaren i Stockholm, Wilhelm Gärn Wilhelmsson, född 1672, död 1721 och Christina Kjempe, född 1675, död 1745
Barn?

ANNA CATHARINA BEWI
Född?
Död? Gift med Carl Joachim Emseen. Justitieombudsman vid tullverket

JOHAN BEWI
Född?
Död?
Bryggare i Stockholm
Barn:
1. Niklas Bewi, död 1773. Lärftskrämare i Stockholm. Troligen barnlös
2. Carl Anton Bewi, född 1735, död 1802. Hökare och borgmästare i Stockholm. Gift 4 februari 1790 med Catharina Sophia In de Betou, född 1741, död 182?. Barnlös

SARA BEWI
Född 1719
Död 1787
Gift 1744 med Sven Roos, född 1720, död 1803. Bryggare i Stockholm
Barn:
1. Johan Carl Roos, född 1745, död 1828. Läkare vid Sabbatsberg. Barnlös
2. Sven Svensson Roos, född 1746, död 1798. Bryggare i Stockholm. Gift med Charlotta Wrangel. Släktledet utdött med barnbarnsbarn kring mitten av 1800-talet

MARGARETA BEWI
Född 1722
Död 1776
Gift 1741 med Lorens Westman, född 1720, död 1792. Bryggålderman och rådman i Stockholm. Son till Lorens Ericsson Westman (Larssläkten 1:a grenen), född 1690, död 1730, bryggare i Stockholm, gift 1718 med Magdalena Lütkeschwager, född 1698, död 1739.
Barn:
1. Anna Margareta Westman, född 1742, död 1772. Gift 1 1759 med Georg Fröman, död 1767, slottsbyggare i Stockholm. Gift 2 1770 med Adolf Ulric Kirstein, född 1746, död 1806, major
2. Magdalena Westman, född 1743, död 14 juni 1799. Gift 1761 med Johan Hartman, född 1737, död 1817. Bryggare i Stockholm
3. Catharina Westman, född 1744, död 1790. Gift 1765 med Anders Willman, född 1729, död 1788. Bryggare i Stockholm
4. Lorens Westman, född 1745, död före 1751
5. Carl Westman, född 1747, död 9 juli 1799. Bryggare i Stockholm. Gift med Margareta Christina Funck, död som änka 9 augusti 1799, kort efter maken
6. Christina Westman, född 1748, död 1793. Gift 1775 med Per Fredric Lenngren, född 1747, död 1805
7. Sara Westman, född 1750, död 1790. Gift med Petter Ulric Schultz, död änkling. Bryggare i Stockholm
8. Loren Lorensson Westman, född 1751, död 1786. Bryggare i Stockholm. Gift 1780 med Sara Bong, född 1754, död 1791
9. Abraham Lorensson Westman, född 1753, död 1802. Bryggålderman i Stockholm. Gift med sin kusin (fars brorsdotter) Elisabeth Westman, född 1763, död 1830
10. Nils Lorensson Westman, född 1754, död1813. Kapten vid Nylands regemente
11. Isac Lorensson Westman, född 1755, död 1827. Bryggålderman i Stockholm. Gift med Maria Charlotta Gärner, född 1756, död 1828. Barnlösa
12. Jacob Lorensson Westmam, född 1757, död 1816. Broinspektör i Stockholm. Gift med Anna Maria Edberg, född 1755, död 1805

ABRAHAM BEWI
Född?
Död?
Gift 1757 med Brita Christina Rehn, f.d. Remander i hennes 2:a gifte. Dotter till Eric Remander, bryggare i Stockholm, och Anna Nyman, född 1689, död 1733
Barn?

ISAC BEWI
Född 1726
Död?
Färgare i Stockholm

ERIC BEWI
Född 1731 Död?


Daniel Lagersparres barnbarn, barn av Axel Didrik, född 1714
JOHAN EDVARD REUTERSKIÖLD
Född 14 september 1749 på Hässlingby i Österhaninge socken, Stockholm
Död som ogift 30 oktober 1819. Ryttmästare
Johan Edvard Reuterskiöld blev volontär vid Livregementet till häst 21 april 1766. Där blev han korpral 4 mars 1767, kvartersmästare 14 juli 1769, kornett 22 november 1770, löjtnant 9 augusti 1775 och senare ryttmästare. Han begärde avsked från regementet 1 mars 1780 och ur armén 8 juni 1803. Under hela sin levnad var han ogift men hade med Catharina Charlotta Bågh flera barn vilka senare kallade sig Rüttersköld. Catharin Bågh gifte sig senare med Carl Erik Skjöldebrand, friherre av adel nummer 373.

EN SON
Född? Begravd 21 december 1750 i Österhaninge socken

ADAM DIEDRIK REUTERSKIÖLD
Född 8 april 1752 på Hässlingby, Stockholm
Död 27 augusti 1823 på Duvnäs på Sicklaön, Stockholm Major
Gift 27 april 1778 med Henriette Stegelman, född 1756, död 9 juni 1822 på Duvnäs.
Barn:
1. Anna Henrietta Reuterskiöld, född 31 januari 1779, död ogift 20 maj 1824 i Stockholm. Stiftsjungfru
2. Axel Didrik Reuterskiöld, född 20 december 1779 i Stockholm, död 13 september 1834.
Gift 1. 22 april 1804 i Stockholm med Maria Gustava Le Febure, född 16 september 1786, död 10 oktober 1813. De fick 5 barn
Gift 2. 6 oktober 1814 på Rånäs med stiftsjungfrun Juliana Vilhelmina Kjerrmansköld, född 20 januari 1785, död 25 maj 1822. De fick också 5 barn
3. Henrik Fabian Reuterskiöld, född 25 december 1780, död 13 augusti 1860 på Bergshamra i Solna. Överstelöjtnant, kammarherre och hovmarskalk hos drottningen. Ogift och barnlös.
4-6. Abraham, Isak och Jakob, födda 5 december 1781, döda dagen därpå

Adam Didrik Reuterskiöld blev volontär vid Södermanlands regemente 1764, förare vid Upplands regemente 16 april 1768, stabsfänrik 18 september 1770 och sousliutenant vi regementet Royal Suédois 18 januari 1775. Vidare blev han stabslöjtnant vid Upplands regemente 8 februari 1776, löjtnant vid regementet Royal Suédois 4 juli 1777 och stabskapten vid Upplands regemente 4 februari. Han bytte till Västmanlands regemente och fick majors avsked 21 november 1781

AXEL FREDRIK REUTERSKIÖLD
Född 31 maj 1753 på Hässlingby i Österhaninge socken, Stockholm
Död 18 november 1813 på Ludvika bruk. Överjägmästare
Gift 5 maj 1793 i Ludvika med Anna Dorotea Cedercreutz, född 7 december 1769, död 23 november 1846 i Nyköping
Barn:
1. Johan Axel Fredrik Reuterskiöld, född 18 juli 1794 på Västlandaholm i Skedvi socken i Västmanland. Hovjunkare, kammarherre. Ogift och barnlös
2. Regina Anna Gustava Reuterskiöld, född 6 oktober 1795, död 4 november 1795
3. Carl Edvard Abraham Reuterskiöld, född 18 december 1796 i Västmanland, död 15 februari 1847 i Wisconsin, USA, dit familjen invandrat 1843.
Gift 1. 27 februari 1821 med Johanna Albertina Frössberg, född 1801, död 1825. De fick 2 barn
Gift 2. 1826 med Maria Elisabeth Landström, född 1806, död 1889. De fick 8 barn
4-5.Didrik Leonard och Conrad Vilhelm Reuterskild, tvillingar födda 1 september 1798, döda 29 september 1798 i Ludvika
6. Conrad Leopold Mårten Luther Reuterskiöld, född 10 december 1799, död 4 mars 1800
7. Emilia Augusta Pontusiana Reuterskiöld, född 20 november 1800, död 17 mars 1802 på Ludvika bruk
8. Casimir Reinhold Marcellus Reuterskiöld, född 16 januari 1802 på Ludvika bruk, död16 november 1875 i Söderköping. Officer. Gift 1. i oktober 1827 med Anna Lovisa von Kothen, född 16 augusti 1799, död 26 september 1828. Barnlösa Gift 2. 11 augusti 1840 med Beata Carolina Jeanette Blohm, född 21 mars 1816, död 5 mars 1892. 2 söner och 5 döttrar
9. Christian Herbert Rebeck Reuterskiöld, född 17 maj 1803, död 18 september 1854 i Stockholm i kolera. Kanslist i kammarrätten. Ogift och barnlös
10. Alexander Fabian Zefanias Reuterskiöld, född 3 december 1804 i Ludvika, död 26 december 1891 i Stockholm. Begravd i Norra kyrkogården. Generallöjtnant i armén och generalbefälhavare i 2:a militärdistriktet. Gift 14 juli 1833 på Forsbacka i Stora Tuna med Anna Birgitta Charlotta Schenström, född 11 mars 1811, död 24 februari 1876. De fick 2 söner och 2 döttrar

GUSTAF ALEXANDER REUTERSKIÖLD
Född 17 maj 1754. Död ung

BEATA EVA REUTERSKIÖLD
Född 6 december 1755 i Stockholm. Död?

JOHAN VILHELM REUTERSKIÖLD
Född 25 juli 1757 i Stockholm
Död i augusti 1758 på Utö

CARL GUSTAF REUTERSKIÖLD
Född 16 december 1758
Död 25 april 1815 i Norrköping Överstelöjtnant vid Närkes och Värmlands regemente
Gift 13 maj 1792 i Stockholm med Agneta Sofia Örnsköld, född 16 april 1754, död 20 december 1812. Äktenskapet var barnlöst

Carl Gustaf Reuterskiöld blev volontär vid Södermanlands regemente 1768 och sergant 1772. Vid livdragonregementet blev han kornett 11 september 1775 och löjtnant 10 juli 1778. Han blev stallmästare hos hertig Fredrik Adolf 12 augusti 1782. Löjtnant vid adelsfaneregementet blev han 2 mars 1785, kapten vid änkedrottningens livregemente 20 april 1785, major 24 april 1791 och överstelöjtnant vid Närkes och Värmlands regemente 5 mars 1794. Avsked ur armén 26 oktober 1801

ANTON VILHELM REUTERSKIÖLD
Född 6 februari 1761. Död ung

ANNA CHARLOTTA REUTERSKIÖLD
Född 9 mars 1762
Död 1 juni 1835 på Ingelstad
Gift 18 augusti 1798 i Adelsö kyrka i Uppland med Mattias Stenhammar i hans 1:a gifte, född 6 juli 1766 i Risinge socken i Östergötland, död 7 maj 1845 i Västra Eds socken i Kalmar län. Kyrkoherde i Risinge, Linköpings stift. Hovpredikant, LNO, doktor
Barn?

HEDVIG BEATA REUTERSKIÖLD
Född 13 juni 1764 på Rånö i Utö socken i Stockholm
Död 12 april 1834 i Kristianstad
Gift 23 juni 1794 med Erik Adolf Schenbom av adel nummer 2173. Född 1757, död 1811. Landshövding
Barn?

HERBERT CONRAD REUTERSKIÖLD
Född 31 oktober 1765 i Stockholm, Klara församling,
Död 27 juni 1821 i Helsingfors. Generalmajor.
Gift 14 mars 1813 i Åbo med Viveka Eleonora Lagerborg i hennes 1:a gifte, född 9 juli 1790, död 31 december 1872 i Åbo
Barn:
1. Alexander Axel Conrad Reuterskiöld, född 24 mars 1814, död 9 april 1814
2. Constance Vilhelmina Reuterskiöld, född 8 mars 1815, död 7 februari 1839 i Helsingfors. Gift 31 december 1833 i Åbo med generalen Anders Edvard Ramsay, finsk friherre nummer 215. Född 1799, död 1877.
Barn?
3. Henriette Sofie Eleonora Reuterskiöld, född 31 maj 1816, död 23 november på Stor-Heikkilä i Finland
4. Johan Axel Herbert Reuterskiöld, född 18 augusti 1818, död 22 april 1836 i Åbo. Begravd i Helsingfors. Ätten Reuterskiöld utgick i Finland med honom på svärdssidan

Herbert Conrad Reuterskiöld blev kapten vid Stackelbergska regementet 23 oktober 1788. Han medverkade i finska kriget 1788-89 och blev fånge vid Svensksund. 5 oktober 1796 blev han major vid armén och 26 oktober samma år blev han major vid regementet i Åbo. Han medverkade 1807 i belägringen av Stralsund och i kriget i Finland 1808-09 i vilket han blev sårad i striden vid Siikajoki 18 april 1808. Överstelöjtnant blev han 2 maj 1808 och avsked ur svensk tjänst 1810. 10 oktober 1812 blev han överste i finska jägareregementet och den 13 mars 1813 inspektör för finska militären. Efter generalmajors grad blev han immatrikulerad på finska riddarhuset under nummer 106 bland adelsmän. 15 februari 1820 blev han chef för senatens militieexpedition och divisionschef för finska militären 16 maj 1820

LENNART ALEXANDER REUTERSKIÖLD
Född 19 januari 1767 på Rånö
Död 26 april 1832 i Nyköping
Generalmajor, landshövding. Ogift Lennart Alexander Reuterskiöld blev volontär vid änkedrottningens regemente 12 december 1776 vid endast 9 års ålder. Han blev kapten vid Nylands infanteriregemente 13 mars 1792, major vid Göta livgarde 28 november 1800 och överstelöjtnant i armén 1 mars 1805. Överste i armén blev han 1 maj 1810. 1811-12 blev han militärbefälhavare och landhövding på Gotland. Generalmajors grad erhölls 23 november 1814 och avsked ur armén 18 april 1821. Under åren 1787-89 var han i franska arméns tjänst. Han medverkade i flera krig t. ex slaget vid Svensksund 1789, kriget i Pommern 1805-06 samt i Tyskland 1813-14. Lennart Alexander dog ogift och är begravd i Nyköpings västra kyrkogård

JAKOB VILHELM REUTERSKIÖLD
Född 17 mars 1769 på Hässlingby
Död 26 november 1781 på Hässlingby

CASIMIR REUTERSKIÖLD
Född 27 oktober 1770 på Hässlingby
Död 4 oktober 1848 i Stockholm , Älvsborgs län. Generallöjtnant.
Gift 15 februari 1822 med Henriette Löfman, född 23 augusti 1784, död 6 mars 1836 på överstebostället Öresten i Örby socken i Älvsborgs län
Barn:
1. Casimir Carl Oskar Reuterskiöld, född 13 september 1810 på Öresten i Örby, död 9 januari 1886 i Lund. Överste. Gift 26 december 1844 med friherrinnan Johanna Charlotta Stierncrona, född 8 juni 1819, död 2 juni i Lund. 2 söner och 2 döttrar
2. Sofia Henrietta Reuterskiöld, född 20 april 1813 på Öresten, död 3 augusti 1860 på Igelsjö i Lerdala, Skaraborg. Gift 6 september med Johan Vilhelm von Döbeln i sitt 2:a gifte. Adel nummer 1519.
Barn?
3. Axel Lennart Reuterskiöld, född 18 augusti 1817, död 10 februari 1902 i Stockholm. Överstelöjtnant och styrelseledamot i Tändsticks AB och AB Göteborgs förernade bryggerier. Gift 11 juni 1883 i Göteborg med Justina Charlotta Pihl, född 20 mars 1838, död 12 juli 1914. 3 söner och 2 döttrar
4. Heribert Adam Reuterskiöld, född 31 augusti 1828 på Öresten, död 6 december 1889 i Göteborg. Officer. Föreståndare för Göteborgs folkbibliotek från dess grundande 1863. Gift 12 juni 1863 i Göteborg med Christina Elisabet Wessberg, född 19 januari 1831, död 17 mars 1916. 5 söner och en dotter


Daniel Lagersparres barnbarn av barn Hedvig Christina, född 1717
CARL JOHAN STIERNHIEM
Född 17 oktober 1749 på Utö
Död 16 juni 1786 i S:t Petersburg. Major. Ogift

Carl Johan Stiernheim, vars morfar var Daniel Lagersparre blev student i Uppsala 27 september 1759. Vid livgardet blev han volontär i juli 1767 och furir 10 november 1767. Han avancerade till sergant 1 mars 1768, till fänrik 18 mars 1768, till kapten i armén 13 september 1772. Genom transfer till Jämtlands dragonregemente blev han löjtnant där 22 maj 1776. Samma år utnämndes han till major i armén. Efter avsked 23 april 1779 blev han major i rysk tjänst. Han dog ogift.

BEATA CHARLOTTA STIERNHEIM
Född 2 december 1750 vid Utö gruva
Död 18 december 1809 på Sörby i Fellingsbro socken i Örebro
Gift 1769 med Jakob Johan Svedenstierna, adel nummer 1659. Född 1738, död 1813 Hovjunkare
Barn?

HEDVIG GUSTAVA STIERNHEIM
Född 31 december 1752 vid Utö gruva
Död samma dag 31 december 1752

HEDVIG GUSTAVA STIERNHEIM (Samma namn som föregående)
Född 2 juni 1754. Död?


Daniel Lagersparres barnbarn, barn av Carl Fredrik, född 1718
JOHAN FREDRIK REUTERSKIÖLD
Född 17 november 1747 i Köping
Död 10 februari 1749 i Köping

BEATA CHRISTINA REUTERSKIÖLD
Född 16 april 1749 i Köping
Död 18 april 1749 i Köping

CARL VILHELM REUTERSKIÖLD
Född 5 juli 1770 på Lådberga i Björkskogs socken i Västmanland
Död 1 april 1832 på Teivaala i Birkkala socken, Finland Överstelöjtnant
Gift 9 mars 1800 i Helsingfors med Helena Charlotta de Frese i hennes 2:a gifte. Född 20 augusti 1771, död 16 juli 1811 på Sköldviks gård vid Borgå, Finland
Barn:
1. Vilhelmina Charlotta Reuterskiöld, född 18 mars 1800, på Sveaborg, död ogift 26 januari 1839. Stiftljungfru
2. Christina Fredrika Reuterskiöld, född 24 maj 1801 på Sveaborg, död 31 januari 1833 i Helsingfors. Gift 7 augusti 1825 på Kårböle i Helsinge socken med Gabriel Vilhelm Julius Becker, född 1 mars 1793, död 11 juli 1844 på Kårböle. Stabskapten.
Barn?
3. Anna Beata Sofia Reuterskiöld, född 16 april 1804 på Sveaborg, död ogift 25 december 1880 i Borgå. Stiftsjungfru
4. Henriette Gustava Aurora Reuterskiöld, född 24 april 1811 i Borgå, död 19 februari 1880 i Helsingfors. Gift 22 maj 1836 på Malmgård i Helsinge socken med Frans Johan Rabbe, född 25 juni 1801 på Vahe rusthåll i Eura socken, död 23 april i Helsingfors. Kammarråd och medicine doktor.

Carl Vilhelm Reuterskiöld blev sergant vid Västmanlands regemente 20 december 1782, fänrik 7 september 1783. Han medverkade i finska kriget 1788-90. 20 november 1791 blev han löjtnant vid Stackelska regementet och kapten 5 oktober 1796 och regementskvartermästare 26 oktober 1796 vid samma regemente, då kallat Jägerhornska. Kaptensgrad erhölls också vid Adlercreutzka lätta infanteriet 3 januari 1804. Efter tjänstegöring 1808 på Sveaborg blev han major i armén 9 december 1809. Avsked ur svenska tjänsten med överstelöjtnants grad 20 november 1811. Han blev sedan major vid 2:a finska jägareregementet och chef för Heinola bataljon 10 oktober 1812. Överstelöjtnant 19 december 1817. 5 februari 1818 blev han immatrikulerad på finska riddarhuset i Finland under nummer 106 bland adelsmän. Intendent för krigskommissariet för aktiva finska armén blev han 4 november 1819. Avsked ur armén 4 november 1828

AXEL FREDRIK REUTERSKIÖLD
Född 23 februari 1772 på Östuna
Död 1 oktober 1774 på Östuna

CATHARINA CHARLOTTA REUTERSKIÖLD
Född 24 april 1773 på Östuna
Död 23 februari 1805. Ogift. Stiftsjungfru

BEATA SOFIA REUTERSKIÖLD
Född 18 juli 1775 på Östuna
Död 5 november 1855 i Helsingfors. Ogift. Stiftsjungfru

HEDVIG CHRISTINA REUTERSKIÖLD
Född 23 augusti 1777 på Östuna
Död 2 september 1778 på Östuna

ULRIKA FREDRIKA REUTERSKIÖLD
Född 13 november 1778 på Östuna
Död 28 mars 1779 på Östuna

EVA GUSTAVA REUTERSKIÖLD
Född 24 januari 1780 på Östuna
Död 27 april 1783 på Östuna

ANNA JAKOBINA REUTERSKIÖLD
Född 13 juli 1781 på Östuna
Död 23 juli 1781 på Östuna

VILHELMINA CHRISTINA REUTERSKIÖLD
Född 9 december 1782 på Östuna
Död 14 december 1815 i Lovisa Gift 3 november 1814 i Borgå med Jakob af Forselles i hans 2:a gifte. Nummer 2018 bland adelsmän. Född 1753, död 1835
Barn?

BEATA GUSTAVA REUTERSKIÖLD
född 4 augusti 1784 på Östuna
Död 17 maj 1865 i Köping
Gift 9 oktober 1810 på Himmelsberga i Torpa socken i Västmanland med Lars Vilhelm Svinhufvud i Västergötland. Nummer 199 bland adelmän. Född 1759, död 1817. Kapten
Barn?

JAKOB ULRIK REUTERSKIÖLD
Född 8 maj 1787 på Östuna. Död?

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 8

Barn av Johan Gustaf, född 1747
SVEN GABRIEL LEFFLER
Född 1780
Död?
Gick ung till sjöss

CATHARINA MARIA (KARIN) LEFFLER
Född 1781
Död 1847 i Skeninge

ANNA BRITA
Född och död 1783

GUSTAVA LEFFLER
Född 1784
Död 1811 i Norrköping
Gift med häradsskrivare Bergstedt i Linköping
Barnlös

GUSTAF LEFFLER
Född 1785
Död 1806
Tjänsteman vid flottans Carlskronastation

ANNA LISA LEFFLER
Född 1786
Död 1789

CARL JOHAN LEFFLER
Född 1788
Död 1840. Auditör
Carl Johan Leffler var notarie t.o.m. 1839 i Stockholms Rådhusrätts avdelning för tullmål, som då gavs titeln auditör. Hans bokägaremärke har utseendet "CL" inom oval punktram, svartstämpel, bemärkt i Edda Saemundarhinns Froda, Stockholm 1818

ABRAHAM LEONHARD, LEFFLER
Född 28 september 1789 i Linköping
Död 13 december 1864 i Norrköping
Gift 24 augusti 1823 i Dalhems socken, Kalmar län, ca 40 km NV Västervik, strax V om Overum och Ämtöholms herrgård, med Anette Justine Brunbeck, född 11 september 1786 i Norrköping, död 10 november 1866 i Slaka socken, Östergötlands län, strax söder om Linköping.
Barn:
Sven Leonhard Leffler d.ä. född 1824, död 1892. Kapten. Gift 1858 med Charlotta Matilda Waernmark, född 1824, död 1892.

Abraham Leonard Leffler, född i Linköping och son till kommisionlantmätaren Johan Gustaf Leffler och Anna Elisabeth (Anna Lisa) Lunderberg. Abraham var barn nummer 8 av 12.
Han fick sin militära utbildning vid Haapaniemi kadettskola i Finland och blev kadett 1 december 1804 vid 15 års ålder. 1808 tog han studenten i Åbo. Samma år 11 juni blev han fänrik i Livgrenadjärregementets rusthållsdivision. Han blev löjtnant 24 mars 1812, kapten i regementet 24 februari 1818, kompanichef 11 juli 1827 och avgick 17 februari 1845.
Abraham deltog i 1808-09 års krig och i de tyska och norska fälttågen 1813-14. Han förde rusthållsdivisionen jägare i slaget vid Leipzig 1813, där han utmärkte sig men blev lätt sårad. Senare under 1813 hade han samma position i Tyskland vid övergången av Landwehr utanför Lübeck.
Åren 1827-52 innehade han Ämtöholms herrgård i norra Kalmar län.
Abraham är omskriven som munter och upptågslysten i ungdomsåren. Han var en glad sällskapsmänniska och avhållen kamrat, som hela livet igenom bevarade sin ljusa syn på tillvaron.

SOPHIA CHRISTINA LEFFLER
Född 1790. Död 1792

MARIA CHRISTINA LEFFLER
Född 1793. Död 1794

ANDERS FREDRIC LEFFLER
Född 1794
Död 183?
Kamrer vid Göta kanal byggnad.
Gift med Johanna Bergvall. Dotter till Bengt Bergvall, född 1750, död 1834

HEDDA JOHANNA LEFFLER
Född 1795. Död 1796


Barn av Carl Leffler, född 1752

CAROLINA MARIA LEFFLER
Född 1796
Död 1843
Gift 1823 med Lars Johan Liedgren, född 1786, död 1842. Godsägare av Råcklunda. Son till godsägare Lars Liedgren, född 1746, död 1824 och hans hustru, kusinen Christina Maria Tisell, född 1757, död 1838
Barn:
1. Leontine Liedgren, född 1824, död 1865. Gift med kyrkoherden i Mörlunda Per Blomberg
2. Ida Liedgren, född 1825, död 1907
3. Carl Johan August Liedgren, född 1827, död 1880

För vidare härledning, se förteckning över släktledet Lars Jan Liedgren, född 1909
4. Gustaf Fredrik Leonard Liedgren, född 1831, död 1911.

För vidare härledning, se förteckning över släktledet Liedgren, Skelleftegrenen

CARL ANDERS LEFFLER
Född 3 november 1801 i Östergötland
Död 5 januari 1840 i Lindesberg
Stadsläkare i Lindesberg, ibland uppges Linköping
Barn?

Carl Anders Leffler började att studera vid Uppsala Universitet 1815, samma år som sin halvkusin Per Aron Leffler och finns upptagen i matrikeln där. Fil.mag. 1827. Medicine kandidatexamen erhöll han 12 december 1835. 1836 disputerade han med sin avhandling "Om inflamation i luftstrupen" , som ska stå att återfinnas i ett bokverk benämnt VI Praes Hwasser. Medicine Lic. uppnådde han 13 december samma år och prom. Medicine Doctor 6 juni 1837.
Carl Anders var stipendiat i K. Fältläkare-corpsen från 3 mars 1828 till 18 oktober 1832 och underläkare vid K. Allmäna Garnisionssjukhuset från 1 Juni till 1 oktober 1830. Han antogs som läkare vid Gysinge Bruk i Gästrikland 1835. 1837 utnämndes han till stadsläkare i Wadstena och 1838 till stadsläkare i Lindesberg, där han alltför tidigt avled 1840.

EMMA LAURENTIA LEFFLER
Född 1805
Död? som änka
Gift med Hof Anders Kraft, född 1797, död 1854. Komminister


YNGRE GRENEN

Barn av Sven Aron Leffler, född 1765.
PER ARON LEFFLER
Född 2 april, 1799
Död 1872.
Stadsmäklare i Stockholm, godsägare.
Gift 1826 med Anna Maria Rising född 1799, död 1875
Barn:
1. Annelie Leffler, född 1827, död 1829
2. Hilda Leffler, född 1829, död 1863
3. Arved Leffler, född 1831, död 1910. Gift 1870 med Hilda Johanna Kahn, född 24 mars 1851, död 1930
4. Hjalmar Leffler, född 1839, död 1898. Vinhandlare. Gift 1870 med Elvira Cecilia Elisabeth Bille, född 5 december 1848 i Stockholm, död 1941

Per Aron Leffler var halvkusin till Carl Anders Leffler och de började studera samma år 1815 vid Uppsala Universitet. Per Aron tillhörde Kalmar Nation och inskriven i dess matrikel som nummer 904. Han ankom till Uppsala den 12 februari och inskrevs 26 oktober samma år. Anteckningar finns om att han "reste från Academien 1815 Vår Termin och engagerades på sin fars Contoir i Stockholm såsom Handels Bokhållare. Numera egen handlande".

MARIA CATHARINA LEFFLER
Född 1800. Död 1883
Gift 1824 med Jonas Adrian Nordwall, född 1796, död 1867. Dispachör
Barn?

CHRISTINA CHARLOTTE LEFFLER
Född 1807. Död?
Gift 1830 med Carl Engström, född 1804, död 1865. Löjtnant
Barn?

AUGUST LEFFLER
Född 1808
Död 1860. Bryggare i Stockholm
Gift med Carolina Bergman
Barn?

SOFIA ALBERTINA LEFFLER
Född 1809. Död 1879

EMELLIE MATTILDA LEFFLER
Född 1817. Död 1854
Gift 1849 med Pehr Magnus Petersson, född 1803, död 1855
Barn?

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 9

Barn av Abraham Leonhard, född 1879
SVEN LEONHARD, LEFFLER den äldre
Född 28 juni 1824 på Ämtöholms herrgård, Dalhem socken, Kalmar län
Död 24 mars 1892 på St. Harg, Vikingstad socken, Östergötland, strax väster om Linköping.
Kapten och lantmätare.
Gift 3 februari 1859 med Charlotta Mathilda Waernmark, född 5 maj 1824, död före mannen 1892.
Barn:
1. Karl Leonhard Leffler, född 1859, död 1933. Ingenjör, verkmästare vid Kuusankovski i Finland. Gift 1889 med Gerda Sophia Mattsson, föd 1868, död 1942
2. Sköld Gustaf Leffler, född 1860, död 1935. Länsman i Walkebo i Östergötland senare landsfiskal. Gift 5 november 1895 med Agnes Elvira Maria Sleman, född 25 april 1867 i Motala
3. Anna Matilda Leffler, född 1863, död 1940. Sjuksköterska. Ogift

Sven Leonhard Leffler var uppvuxen på Ämtöholms herrgård och son till Abraham Leonhard Leffler och Charlotta Mathilda Waernmark. Precis som fadern gick han den militära banan. 27 december 1841 blev han furir vid Kunliga Andra livgrenadjärregementet. Officersexamen tog han vid militärinstitutet i Visby 1844. Underlöjtnant i regementet blev han 26 mars 1845 och ordinarie vid regementet 11 juni 1848. 15 augusti 1851 blev han 2:e-löjtnant och 1:e-löjtnant 19 september 1854, 2:e-kapten 9 maj 1860 och 1:e- kapten 3 juni 1862. Avgick gjorde han 3 maj 1878. Sven utbildade sig också till lantmätare och tog examen 1850. Som lantmätare var han verksam hos K.D. Dahlqvist och utträdde ur tjänsten 1869
Sven karaktäriseras som en god son, make och fader. Hans moder skrev vid ett tillfälle "Denne min son har aldrig gjort mig någon sorg". Hans dotter talar om det vackra minne hon har av sin fader och hur mycket han var och betydde för sitt hem. Som kompanichef var han god och omtänksam. Han vinnlade sig i synnerhet om att på bästa sätt sörja för sina gamla grenadjärer vid deras avgång ur tjänsten. Sven var också road av studier.


Barn av av Per Aron Leffler

YNGRE GRENEN

ANNELIE LEFFLER
Född 1827. Död 1829

HILDA LEFFLER
Född 1829. Död 1863

ARVED LEFFLER
Född 1831
Död 1910. Godsägare
Gift 1870 med Hilda Johanna Kahn, född 1851, död 1930
Barn:
1. Sven Arved Leffler, född 1873, död 1947. Godsägare. Gift 17 juni 1908 med Gerda Karlsson, född 17 oktober 1882 (Alby gård, Svartsjö)
2. Anna Mathilda Leffler, född 19 juli 1877. Gift 15 september 1926 med Erik Gustaf Blomqvist, född 5 januari 1879 (Fagersjö). Stereotypör
3. Johan Olof Leffler, född 1880, död 1941. Bryggmästare. Gift 29 augusti 1912 med Lydia Karlsson, född 30 mars 1891 (Hudiksvall)

HJALMAR LEFFLER
Född 1839
Död 1898. Vinhandlare i Stockholm
Gift 1870 med Elvira Cecilia Elisabeth Bille, född 1878, död 1941
Barn:
1. Wilhelm Leffler, född 1871, död 1912. Handlande. Gift 1901 med Helena Amalia Wilhelmina Jansson, född 1870, död 1941
2. Sofia Maria Leffler, född 28 november 1873. Gift 15 november 1899 med John Henrik Flodin, född 1865, död 1932. Överdirektör och souschef vid SJ
3. Hjalmar Leffler, född 27 november 1883. Vinhandlare i Stockholm. Gift 24 november 1921 med Sigrund Leonora Kristina Florence (Flory) Djurklou, född 13 januari 1896

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 10

Barn av Sven Leonhard Leffler, född 1824
KARL LEONHARD, LEFFLER
Född 12 april 1859 i Grebo, Östergötlands län, ca 15 km sydväst om Linköping.
Död 24 februari 1933, jordfäst i Hedvigs Kyrka 3 mars 1933.
Gift annandag påsk 22 april 1889 i Kullerstad, ca 15 km väster om Norrköping, med Gerda Sofia Mattson, född 4 februari 1865, död 22 mars 1942. Dotter till Samuel Mattson, född 1834, död 1921, mästare vid Jössefors Pappersbruk i Värmland och hans hustru Christina Maria Olofsdotter, död före 1918.
Barn:
1. Sven Leonhard Leffler, född 15 februari 1890, död 1973. Ingenjör vid AB Billingsfors-Långed Långed. Gift 1918 med Elin Vilhelmina Zettervall, född 1892, död 1988
2. Karin Maria Leffler, född 31 maj 1892, död 1952. Gift 21 juni 1919 med kamreren vid Grycksbo pappersbruk AB, Karl Arvid Sandgren, född i Falun 8 oktober 1889, död i Falun 2 juli 1967
3. Hans Leffler, född 31 maj 1892, tvillingbror till Karin Maria. Dog i späd ålder i magåkomma. Begravd i Finland
4. Karl Gustaf Leffler, född 12 mars 1895. Ingenjör. Död 1957. Gift 2 februari 1917 med Eva Elisabeth Sandström, född 28 maj 1898
5. Gerda Margareta (Greti) Leffler, född 23 november 1896, död 1971

Karl Leonhard Leffler var elev vid Tekniska elementarskolan i Norrköping 1876 med avgångsexamen 1879. Vid Linköpings ingenjörsbyrå blev han ritare samma år. 1880- 81 var han elev vid Holmens pappersbruk. 1881-89 anställdes han som verkmästare vid Skärblacka pappersbruk och mellan 1888 och 1890 ingenjör och fabriksföreståndare vid Jössefors trämassefabrik. Därefter bosatte sig familjen i Finland med sonen Sven Leonhard, som då var endast någon månad gammal. Där var Karl Leonhard teknisk direktör vid Kuusankoski pappersbruk fram till 1899, då han också blev disponent vid pappersbruket Atlas. 1902 återvände familjen, som blivit 4 fler, till Sverige och bosatte sig i Norrköping. Han grundade 1902 Norrköpings filfabrik och var ensam innehavare. Han var också frimurare. Mycket mer att läsa finner Du på länken Lefflerska Huset

SKÖLD GUSTAF LEFFLER
Född 5 september 1860 i Grebo
Död 1935
Landsfiskal i Motala
Gift 5 november 1895 med Agnes Elvira (Mia) Maria Sleman, född 25 april 1867, död 1935
Barn:
1. Ruth Maria Leffler, född 16 februari 1898. Telegrafexpeditör. Gift 4 mars 1925 med Erik Gustaf Ragnar Meck, född 1892, död 1932. Förste telegrafassistent
2. Sven Arne Leffler, född 12 maj 1901. Landsfiskal i Borensberg. Gift 11 augusti 1930 med Gurli Gertrud Alfrida Franzén, född 21 mars 1902
3. Anna Astrid Elisabeth Leffler, född 22 maj 1906. Gift 6 maj 1937 med Joel Helmer Forss, född 22 januari 1892. Disponent
Liksom brodern Karl var Sköld Gustaf Leffler frimurare.

ANNA MATHILDA LEFFLER
Född 1863
Död 1940. Sjuksköterska. Ogift och barnlös.


YNGRE GRENEN

Barn av Arved Leffler, född 1831
SVEN ARVED LEFFLER
Född 1873. Död 1947. Godsägare
Gift 17 juni 1908 med Gerda Karlsson, född 17 oktober 1882 på Alby gård, Svartsjö

ANNA MATHILDA LEFFLER
Född 19 juli 1877. Död?
Gift 15 september 1926 med Erik Gustaf Blomqvist, född 5 januari 1879 i Fagersjö. Sterotypör

JOHAN OLOF LEFFLER
Född 1880. Död 1941. Bryggmästare
Gift 29 augusti 1912 med Lydia Karlsson, född 30 mars 1891 (Hudiksvall)
Barn:
1. Per Arved Olof Leffler, född 21 november 1918. Löjtnant vid kustartelleriet i Härnösand. Gift 12 september 1942 med Hilda Rydén, född 29 april 1919


YNGRE GRENEN

Barn av Hjalmar Leffler, född 1839.
WILHELM LEFFLER
Född 1871. Död 1912. Handlande
Gift 1901 med Helena Amalia Wilhelmina Jansson, född 1870, död 1941
Barn:
1. Greta Maria Elisabeth Leffler, född 9 juli1903. Gift 16 september 1933 med Carl Viktor Bille, född 31 oktober 1875, f.d. bryggeridisponent i Stockholm
2. Karin Wilhelmina Leffler, född 16 mars 1906. Gift 2:o 15 november 1947 med Erik Hilding Andreas Lindahl, född 16 juni 1906. Ryttmästare i kavalleriets reserv (Stockholm)
3. Tage Wilhelmsson Leffler, född 3 december 1908. Fabrikör i Stockholm. Gift 18 maj 1935 med Harriet Maria Nyström, född 4 november 1908
4. Hjalmar Wilhelmsson Leffler, född 30 mars 1911. Tjänsteman hos Skånska pennzoilaktiebolaget i Helsingborg. Gift 17 januari 1943 med Brita Petersson, född 11 augusti 1916

SOFIA MARIA LEFFLER
Född 28 november 1873. Död?
Gift 15 november 1889 med John Henrik Flodin, född 1865, död 1932. Överdirektör och souschef vid SJ
Barn?

HJALMAR LEFFLER
Född 27 november 1883
Vinhandlare i Stockholm
Gift 24 november 1921 med Sigrund Leonora Kristina Florence (Flory) Djurklou, född 13 januari 1896
Barn:
1. Hans Hjalmarsson Leffler, född 4 oktober 1926. Tjänsteman vid SAS i Stockholm.
Gift 14 oktober 1947 med Sivi Eva Daisy Gunnstedt, född 18 februari 1923

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 11

Barn av Karl Leonhard, född 1859
SVEN LEONHARD LEFFLER
Född 15 februari 1890 i Jössefors strax väster om Arvika
Död 1973
Sven Leonhard Leffler utexaminerades från Norrköpings tekniska elemantarskola 1911. Efter praktik vid Skärblacka pappersbruk och Loddby sulfitfabrik fick Leffler anställning vid Grycksbo finpappersbruk 1913, som andre ingenjör. I Grycksbo verkade Leffler till 1918, då han kom till Långed som driftsingenjör och platschef vid AB Billingsfors-Långed pappersbruk. När bolaget 1935 omorganiserades förflyttades Leffler till huvudkontoret i Billingsfors som inköpschef
Ingenjör verksam inom AB Billingsfors-Långed
Gift 3 augusti 1918 med Elin Vilhelmina Zettervall, Falun, född 24 november 1892, död 15 april 1988. Dotter till Johan Simeon Zettervall, född 5 januari 1859, död 23 december 1933, gift 26 juni 1891 i Karlsfors, Korsnäs med Hedvig Anna Elisabeth Ström, född 27 december 1864, död 20 september 1953. Båda begravda i Falun
Barn:
1. Hans Leonhard Leffler, född 18 september 1919, död 30 december 1992. Stadskamrer i Höganäs.
Gift 23 juni 1945 med Agda Kristina (Stina) Kihlman, född i Forshaga 15 mars 1908, död 8 augusti 1987. Dotter till Otto och Mattilda Kihlman
2-3. Lars Erik och Sven Olof Leffler. Tvillingar födda 1 juli 1920, döda samma år 18 oktober resp. 28 oktober
4. Margit Elisabeth (Gittan) Leffler, född 24 oktober 1921, död 1983.
Gift 14 december 1947 med tekniska stud. Aage Folmer Jörgensen, född 8 maj 1925
5. Gerda Ann-Marie Leffler, född 9 juni 1924.
Gift 1952 med Eric Walting, född 1921.Företagare inom beklädnadsindustrien
6. Inga-Britt (Birgitta) Leffler, född 18 februari 1927.
Gift 16 april 1949 med John Rolf Aulin, född 28 augusti 1919. Ingenjör vid AB Förenade superfosfatfabriker i Landskrona.

KARIN MARIA LEFFLER
Född 31 maj 1892 i Kousankoski, Finland .
Död 7 januari 1952 i Grycksbo
Gift 21 juni 1919 med Karl Arvid Sandgren, född 8 oktober 1889 i Falun, död 2 juli1967 i Falun. Kamrer vid Grycksbo pappersbruk
Barn:
1. Karin Birgitta (Birgit) Sandgren, född i Grycksbo 5 januari 1921. Textilingenjör och bakteriolog.
Gift med Julius Lintner, född 27 mars 1920. Skilda 1953
2. Elsa Augusta Sandgren, född i Grycksbo 26 augusti1922. Konorist.
Gift 1944 med norrmannen Carl Mattson från Narvik, född 14 oktober 1918, död 28 maj 1990
3. Carl-Johan Arvid Sandgren, född i Grycksbo 9 augusti1924. Tjänsteman vid pappersbruken.
Gift 1947 med Ida Elene Siversen från Tysfjord i Lofoten i Norge
4. Valborg Gerda Elisabeth Sandgren, född i Grycksbo 18 januari1926. Gymnastikdirektör.
Gift med Per Ericsson, född i Linköping 2 maj 1924. Arkitekt
5. Nils Erik Sandgren, född i Grycksbo 29 september 1929. Byggnadsingenjör.
Gift med Ann-Marie Johansson, född i Gävle 25 januari 1925. Rikstelefonist.

KARL GUSTAF (KÅGE) LEFFLER
Född 12 mars 1895 i Kousankoski i Finland
Död 1957
Affärsman och ingenjör i Norrköping. Anställd vid Norrköpings filfabrik, grundad av fadern. Startade 1934 Norrköpings Radioaffär AB.
Gift 2 februari 1918 med Eva Elisabeth Sandström, född 28 maj 1898, död 1951
Barn:
1. Ingegerd Elisabeth Leffler, född 12 juni 1918, död 2 januari 1993.
Gift med Åke Kallerdahl
2. Lars Abraham Leffler, född 22 juli 1920, död 1991. Tjänsteman vid SJ i Norrköping.
Gift 23 maj 1941 med Viola Zakrisson, född 20 augusti 1920, död 1990
3. Eva Margareta Leffler, född 17 maj 1925.
Gift 7 juli 1946 med Karl Erik Karlsson född 30 november 1920, död 12 januari 2001. Ingenjör vid ASEA i Norrköping
4. Bo Gustav Leffler, född 17 juli 1929. Ingenjör i Norrköping.
Gift med Irma Caarina Harriet Anneli Forsén.

GERDA MARGARETHA (GRETI) LEFFLER
Född 23 november 1896
Död juni1971. Ogift.


Barn av Sköld Gustaf, född 1860
RUTH MARIA LEFFLER
Född 16 februari 1898, död 1983. Telegrafexpeditör
Gift 4 mars 1925 med Erik Gustaf Ragnar Meck, född 1892, död 1932. Telegrafassistent i Motala
Barn:
1. Sten Meck, född 28 juli 1928, död 1977. Barn till Sten Meck Christian Meck, född 1950.

SVEN ARNE LEFFLER
Född 12 maj 1901 på Lilla Greby
Död 1993
Landsfiskal i Borensberg. Distriktsåklagare vid Motala tingsrätt.
Gift 11 augusti 1930 med Gurli Gertrud Alfrida Franzén, född 21 mars 1902
Barn:
1. Marianne Leffler, född 17 mars 1931

ANNA ASTRID ELISABETH LEFFLER
Född 22 maj 1906
Gift 6 maj 1937 med Joel Helmer Forss, född 22 januari 1892 (Hallsberg). Disponent.


YNGRE GRENEN

Barn av Johan Olof Leffler, född 1880
PER ARVED OLOF LEFFLER
Född 21 november 1918. Löjtnant vid kustartelleriet i Härnösand
Gift 12 september 1942 med Hilda Rydén, född 29 april 1919
Barn:
1. Ann-Charlotte Leffler, född 2 mars 1944
2. Annika Elisabeth Leffler, född 13 mars 1946
3. Klas Leffler, född 6 mars 1954


YNGRE GRENEN

Barn av Wilhelm Leffler, född 1871.
GRETA MARIA ELISABETH LEFFLER
Född 9 juli 1903
Gift 16 september 1933 med Carl Viktor Bille, född 31 oktober 1875. F.d. Bryggeridisponent i Stockholm

KARIN WILHELMINA LEFFLER
Född 16 mars 1906
Gift 2. 15 november 1947 med Erik Hilding Andreas Lindahl, född 16 juni 1906. Ryttmästare i kavalleriets reserv, Stockholm

TAGE WILHELMSSON LEFFLER
Född 3 december 1908. Fabrikör i Stockholm
Gift 18 maj 1935 med Harriet Maria Nyström, född 4 november 1908
Barn:
1. Sonja Christina Leffler, född 9 oktober 1940

HJALMAR WILHELMSSON LEFFLER
Född 30 mars 1911, död 1985
Tjänsteman hos Skånska pennzoilaktiebolaget i Helsingborg
Gift 17 januari 1943 med Brita Petersson, född 11 augusti 1916, död 1993
Barn:
1. Helena Wilhelmina (Lena) Leffler, född 13 juli 1943
2. Nils Wilhelmson Leffler, född 1 februari 1945
3. Lars Johan Wilhelmson Leffler, född 12 mars 1946.


YNGRE GRENEN

Barn av Hjalmar Leffler, född 1883.
HANS HJALMARSSON LEFFLER
Född 4 oktober 1926. Tjänsteman vid SAS i Stockholm
Gift 14 oktober 1947 med Sivi Eva Daisy Gunnstedt, född 18 februari 1923, död 2005
Barn:
1. Eva Susanne Leffler, född 5 juni 1949
2. Catharina Leffler, född 6 november 1959

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 12

Barn av Sven Leonhard Leffler, gen 11
HANS LEONHARD LEFFLER
Född 18 september 1919 i Dals Långed, Dalsland.
Död 30 december i 1992 i Malaysia . Begravd i Minneslunden i Höganäs.
Gift 23 juni (midsommarafton) 1945 i Seglora Kyrka, Skansen i Stockholm med Agda Kristina (Stina) Kihlman född 15 mars 1908 i Forshaga, Värmland, död 8 augusti 1987 i Höganäs. Dotter till Otto och Mattilda Kihlman.
Under tonerna av bröllopmarschen ur En Midsommarnattsdröm av Mendhelsohn intågade brudparet i den vackert smyckade kyrkan, uppvaktade av kommunalkamrer Per Grebius och landskanslist Gunnar Zetterwall (Elin Lefflers yngsta syskon), som marskalkar och fröken Birgitta Leffler som tärna. Vigseln förrättades av pastor Carl-Eric Keine, Stockholm, som även höll ett varmhjärtat lyckönskningstal till brudparet. Brudparet lämnade kyrkan under tonerna av Ulfåsamarschen. Efter vigseln gavs middag på Skansens Högloft, herrgårdsvåningen. Ett 60-tal lyckönskningstelegram anlände. I tur och ordning serverades sanwiches, Klar vårsoppa med ostkex, kokt lax med hollandaisesås, glassbomb med spunnet socker samt till kaffet krokan. Bland viner kunde man välja Palido Legero eller Campanario.
Barn:
Sven Erik Leonhard Leffler, född 19 september 1946 i Helsingborg. Terapeut. Gift 9 april 1976 med Marion Ilona Würtz, född 8 december 1949 i Goslar, Tyskland. Skilda.

Hans Leffler var född i Steneby socken i Älvsborgs län nära Dals Långed. Efter studentexamen i Uddevalla 1939 examinerades han vid Göteborgs Handelsinstitut 1942. Diplom från Socialinstitutet i Stockholm 1944. Sin blivande hustru Stina träffade han första gången 1943 i Hallstahammar, där hon var sjuksköterska. Efter bröllopet flyttade de till Höganäs i Skåne, där de för gott bosatte sig. Hans fick 1945 tjänsten som stadskassör och 1951 som stadskamrer. Stina var distrikssköterska i staden fram till sin pensionering 1973. Tjänsten som kamrer vid Gatukontoret i Helsingborg fick han 1964. Från 1965 till kort före sin död var han revisor i Höganäs stad. Han var en trogen medlem av Sällskapet Tjänstemannabröderna (TB)

LARS ERIK LEFFLER
Född 1 juli 1920
Död 18 oktober 1920 i spanska sjukan

SVEN OLOF LEFFLER
Född 1 juli 1920
Död 28 oktober 1920 i spanska sjukan

MARGIT ELISABETH (GITTAN) LEFFLER
Född 24 oktober 1921
Död 1983
Gift 14 december 1947 med Aage Folmer Jörgensen, född 8 maj 1925, tekn.stud. Barnlös

GERDA ANN-MARIE LEFFLER
Född 9 juni 1924
Gift 1952 med Eric Walting, född 22 juni 1921, död 31 maj 1999 i Skene. Företagare i beklädnadsbranschen i Skene.
Paret vigdes i Kungsbacka kyrka lördagen den 19 januari 1952 klockan 16.00. Därefter inbjöd föräldrarna Elin och Sven Leffler till bröllopsmiddag på Rydets pensionat i Onsala. Fullständig förteckning över de deltagande bordsgästernas finns. I klockvis ordning Maria Andreasson, Sven Leffler, BRUDEN, BRUDGUMMEN, Elin Leffler, Johannes Johansson, Stina Leffler (och jag Sven-Erik Leffler 5 år gammal), Manne Zuhr, Daga Andreasson, Hans Leffler, Annie Persson, Aage Jörgensen, Rosa Walting, Lars Andreasson, Yngve Zuhr, Margit Jörgensen, Sten Persson, Birgitta Aulin, Nils Walting, Alice Zuhr och Karl Gustaf Leffler.
Barn:
1. Harriet Marianne Walting, född 31 augusti 1954
2. Jan-Olof (OA) Eric Thomas Walting, född 7 oktober 1956

INGA BRITT (BIRGITTA) LEFFLER
Född 18 februari 1927
Gift 16 april 1949 med John Rolf Aulin, född 28 augusti 1919, ingenjör vid AB Förenade superfosfatfabriker.
Paret vigdes i Billingsfors Brukskyrka lördagen den 16 april 1949 klockan 17.00. Efter akten inbjöds till middag i föräldrarnas - Elin och Sven Leffler - hem i Billingsfors
Barn:
1. Lena Margareta Aulin, född 30 november 1950 i Landskrona
2. Kerstin Agneta Aulin, född 11 maj 1952 i Landskrona
3. Kerstin Aulin, född 14 november 1958 i Oskarshamn
4. John Henrik Aulin, född 5 februari 1966 i Landskrona.


Barn av Karin Maria Leffler, dotter till Karl Leonhard Leffler, gen.10
KARIN BIRGITTA SANDGREN
Född 5 januari 1921 i Grycksbo
Gift 1945 med Julius Lintner, född 27 mars 1920, från Wien, Österrike. Skilda 1953
Barn:
1. K Lintner, född 28 september 1949 i Katrineholm. Gift med Hans Wiik född 27 juni 1949 från Norberg. Skilda. Sambo med Kjell Lindkvist, född 25 augusti 1941 från Kärrgruvan
2. Bertil Arvid Lintner, född 5 januari 1953 i Katrineholm. Journalist på Svenska Dagbladet.Gift med Hseng Noung, född 16 april 1961 från Burma. Fotograf

ELSA AUGUSTA SANDGREN
Född 26 augusti 1922 i Grycksbo. Kontorist på speditionsfirma i Göteborg
Gift 1944 med Carl Mattson, född 14 oktober 1918, död 28 maj 1990 från Narvik, Norge. Charkutrist, bokförsäljare
Barn:
1. Carl Jonny Mattson, född 14 oktober 1944 i Västerås. Överste i Karlstad. Gift med Lill Wästberg, född 2 januari 1947 i Kalmar
2. Rigmor Mattson, född 10 oktober 1947 i Västerås. Kontorist. Gift med Kenneth Åberg, född 1 december 1946. Chef för elfirma. Bosatta i Göteborg
3. Gunilla Mattson, född 8 december 1952 i Göteborg. Kontorist. Sambo med Ivan Johansson, född 1947. Scendekoratör och konstruktör. Bosatta i Göteborg
4. Lena Mattson, född 13 maj 1956 i Göteborg. Gift med Bo Lindholm. Skilda. Bosatt i Kalmar.

CARL-JOHAN ARVID SANDGREN
Född 9 augusti 1924 i Grycksbo. Tjänsteman vid pappersbruken i Grycksbo,Hörnefors, Nykvarn och Tollare
Gift 1947 med Ida Elene Siversen från Tysfjord i Lofoten, Norge
Barn:
1. Haakon Sandgren, född 26 januari 1948 i Grycksbo. Tjänsteman inom parkförvaltningen i Nacka. Bosatt i Orminge. Gift med Ann-Marie Erlandsson, född 10 april 1950. Skilda
2. Astrid Elisabeth Sandgren, född 16 juli 1949 i Grycksbo. Arbetar inom Försäkringskassan. Bosatt i Orminge.
Gift 1. med Leif Lindblad, född 1945, förman vid Gustafsbergsfabrikerna.
Gift 2. med Håkan Olsson, född 13 juli 1942. Tjänsteman inom Parkförvaltningen i Stockholm
3. Solveig Eve Kristine Sandgren, född 12 mars 1954 i Tollare. Lagbas vid Marabou chockladfabrik. Gift med Rolf Sjölin, född 15 december 1947. Finlandssvensk från Nernes i Finland. Snickare. Bosatta i Upplands-Väsby

VALBORG GERDA ELISABETH SANDGREN
Född 18 januari 1926 i Grycksbo. Gymnastikdirektör
Gift med Per Ericson, född 2 maj 1924 i Linköping. Arkitekt. Bosatta i Strängnäs
Barn:
1. Per Ericson, född 10 maj 1951 i Strängnäs Agronom. Gift med Catharina Wennerholm, född 11 februari 1959 i Kisa. Flygvärdinna. Bosatta i Berg utanför Linköping
2. Klas Ericson, född 18 mars 1955 i Strängnäs. Civilingenjör. Gift med Liselotte Sjöholm, född 12 januari 1956 i Linköping. Ekonom. Bosatta i Linköping
3. Hans Ericson, född 13 september 1957 i Strängnäs. Civilingenjör. Gift med Helene Gunnarsson, född 30 oktober 1954. Distriktsjuksköterska. Bosatta i Uppsala
4. Lars Ericson, född 13 september 1957 i Strängnäs. Ekonom. Sambo med Ing-Marie Saveby född ? i Stockholm. Hårfrisörska. Bosatta i Stockholm
5. Eva Ericson, född 24 maj 1959 i Strängnäs. Ekonom. Gift med Lars Heldén, född 29 maj 1959 i Örebro. Ekonom. Bosatta i Vallentuna.

NILS-ERIK SANDGREN
Född 29 september 1929 i Grycksbo. Byggnadsingenjör.
Gift med Ann-Marie Johansson i hennes 2 gifte, född 25 januari 1925 i Gävle. Rikstelfonist. Bosatta i Järna
Barn:
1. Cajsa Sandgren, född 27 oktober 1954 i Gävle. Fil.lic i konstvetenskap. Bosatt i Uppsala. Gift med Hans Bratt. Sjuksköterska. Skilda. Cajsa sambo med Herman PeBengtsson, född 1963 i Helsjön, Västergötland. Fil.kand. i konstvetenskap
2. Mikael Sandgren, född 29 november 1955 i Gävle. Civilingenjör. Bosatt i Torsåker. Gift med Lillemor efternamn?, född 16 mars 1954. Barnskötare. Skilda. Mikael sambo med Siv Karlsson, född 21 januari 1953 i Sollefteå. Förskolelärare
Ann-Maries son i föregående gifte, Tomas Johansson, född 13 februari 1950 har adopterats av Nils-Erik som Tomas Sandgren. Hans barn: Mats, född 16 april 1975 i Södertälje i samboförhållande. I sitt gifte med Carol: Stefan, född 5 december 1980 och Ronnie, född 18 januari 1987, båda i Södertälje. Tomas och Carol skilda.


Barn av Karl Gustaf Leffler, född 1895
INGEGERD ELISABETH LEFFLER
Född 12 juni 1918
Död 2 januari 1993
Skolkökslärarinna. Har bedrivit omfattande forskningar i släkten.

LARS ABRAHAM LEFFLER
Född 22 juli 1920
Tjänsteman vid SJ i Norrköping
Gift 23 maj 1941 med Viola Zackrisson, född 20 augusti 1920
Barn:
1. Gunnar Lars Gustav Leffler, född 3 oktober 1942. Gift med Pamela Ågemar
2. Viola Kristina Leffler, född 24 augusti 1945. Gift med Ib Nielsén

EVA MARGARETA LEFFLER
Född 17 maj 1925
Gift 7 juli 1946 med Karl Erik (Charlie) Karlsson, född 30 november 1920, död 12 januari 2001. Ingenjör vid ASEA
Barn:
1. Björn Erik Karlsson, född 1947. Gift med Christina Tötterman
2. Lars Karlsson, född 1952. Gift 1. med? Gift 2 med Lisa Einarsson
3. Eva Lena Karlsson, född 1953

BO GUSTAF LEFFLER
Född 17 juli 1929
Ingenjör i Norrköping
Gift med Irma Forsén, född 18 juni 1930
Barn:
1. Inga Ellen Elisabeth Leffler, född 1951. Gift med Kenneth Gelotte
2. Hans Gustav Leffler, född 1954, död 1975
3. Carl Michael Leffler, född 1956. Gift med Eva Österström
4. Bo Stefan Leffler, född 1962. Gift med Lamyai Phuangsri (Pho)


YNGRE GRENEN

Barn av Johan Olof Leffler, född 1880

PER ARVED OLOF LEFFLER, född 21 november 1918. (Löjtnant) Major vid kustartelleriet i Härnösand. Gift 12 september 19 med Hilda Rydén, född 29 april 1919
Barn:
ANN-CHARLOTTE LEFFLER
Född 2 mars 1944
Gift med Håkan Furå
Barn:
1. Maria Katarina Gillerberg, född 1967 (född Furå)
2. Henrik Furå, född 17 juli 1969
3. Sofia Eliasson, född 30 oktober 1978 (född Furå)

ANNIKA ELISABETH LEFFLER
Född 13 mars 1946
Gift med Marku Peura
Barn:
1. Anna Leffler-Peura, född 10.6 1969
2. Lisa Leffler-Peura, född 16 juli 1974
3. Katja Leffler-Peura, född 1978

PER-ERIK LEFFLER
Född 4 december 1951
Gift med Eva Maria Lindblad, född 16 februari 1956
Barn:
David Per Johan Leffler, född 23 juni 1981
Frida Hilda Maria Leffler, född 7 juli 1983
Klara Eva Miliandra Leffler, född 22 maj 1988

KLAS OLOF LEFFLER
Född 6 mars 1954
Gift med Marianne Westin
Barn:
Olof Leffler, född 25 oktober 1988


Barn av PER-ERIK LEFFLER, född 1951 och Eva Maria Leffler (född Lindblad). Född 16 februari 1956.
Barn:
David Per Johan Leffler, född 23 juli 1981. Gift med Nele (Cornelia) Marie Kühn Leffler, född 14 augusti 1980
Deras barn:
1. Greta Johanna Marie Leffler, född 8 augusti 2012
2. Matilda Juni Louis Leffler, född 23 juni 2015

Frida Hilda Maria Leffler, född Nybom. Född 7 juli 1983. Gift med Henrik Leopold Nybom, född 1983.
Deras barn:
1. Hugo Erik Leopold Nybom, född 3 januari 2012
2. Emma Astrid Maria Nybom, född 2 augusti 2014

Klara Eva Miliandra Leffler, född 22 maj 1988. Sambo med Wiliam Skog, född 16 oktober 1989
Deras barn:
1. Rolf Arved Leffler Skog, född 7 augusti 2019
2. Sigurd Harald Leffler Skog, född 7 juni 2022

Barn av Tage Wilhelmsson Leffler, född 1908. Forts. Yngre grenen
SONJA CHRISTINA LEFFLER
Född 9 oktober 1940


Barn av Hjalmar Wilhelmsson Leffler, född 1911. Forts. Yngre grenen
HELENA WILHELMINA (LENA) LEFFLER
Född 13 juli 1943

NILS WILHELMSON LEFFLER
Född 1 februari 1945
Barn:
1. Niklas Leffler, född 1981
2. James Leffler, född 1982
3. Emily Leffler, född 1987

LARS JOHAN WILHELMSON LEFFLER
Född 12 mars 1946
Barn:
1. Jenny Christin Leffler, född 1980


Barn av Hans Hjalmarsson Leffler, född 1926. Forts. Yngre grenen
EVA SUSANNE LEFFLER
Född 5 juni 1949. Gift med Janos Kanitz och bor i Wien.
Barn:
Sissi, född 1982

CATHARINA LEFFLER
Född 6 november 1959 i New Delhi, Indien. Gift med Mikael Kenny. Numera skilda
Barn:
Sara-Leffler-Kenny, född 26 juni 1992

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 13

Barn av Hans Leffler som är son av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
SVEN-ERIK LEONHARD LEFFLER
Född 19 september 1946. Släktkrönikör, odåga och goddagspilt.
Gift 9 april 1976 i Brågarps Kyrka i Staffanstorp, Skåne med Marion Ilona Würtz, född i Goslar,Tyskland 8 december 1949. Dotter till Josef Würtz, född i augusti 1915, död 26 juni 1956 och Helga Zimmermann (född Wenskowski), född 12 mars 1923. Gifta 1942 eller 1943 i Goslar, Tyskland.
Barn:
1. Fredrik Leonhard Leffler, född 20 maj 1977 i Lund
2. Joen Adam Gustaf Leffler, född 15 oktober 1979 i Lund.


Barn av Birgitta Aulin som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
LENA MARGARETA AULIN
Född 30 november 1950 i Landskrona. Apotekare
Barn:
1. Ola Mattias Paulsson, född 15 mars 1972
2. Åsa Sophie Paulsson, född 18 februari 1975.

KERSTIN AGNETA AULIN
Född 5 november 1952 i Landskrona. Sjukgymnast
Barn:
1. Christian Aulin, född 9 augusti 1977
2. Simon Aulin, född 3 januari1987.

KERSTIN MARIANNE AULIN
Född 14 november 1958 i Oskarshamn. Arbetsterapeut.
Sambo med Sven Gunnar Söderqvist, född 16 april 1960
Barn:
1. Alexander Marc Morgan Aulin Söderqvist, född 20 april 1988
2. Robin Jacqueline Philippa Aulin Söderqvist, född 4 september1989

JOHN HENRIK AULIN
Född 5 februari 1966 i Landskrona. Företagare i Estland. Sambo med Kristina Koppel född i Tallinn, Estland. Barn:
1. Emily Therese Albertina Aulin-Koppel, född 19 maj 2001 i Landskrona
2. Mathilda Aulin-Koppel, född februari 2012 i Landskrona


Barn av Gerda Ann-Marie Walting som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
HARRIET MARIANNE WALTING
Född 31 augusti 1954. Leg. sjuksköterska
Gifte 1 med Bertil Hager, född 28 mars 1950
Gifte 2 1997 med Kurt Samuelsson, född 22 juli 1949
Barn i gifte 1:
1. Maria Elisabeth Hager, född 16 maj 1976
2. Anette Marianne Hager, född 27 februari 1979

JAN-OLOF (OA) ERIC THOMAS WALTING
Född 7 oktober 1956.
Gifte 1 med Carina Kärrbratt, född 14 augusti 1960
Gifte 2, 1 augusti 2009 med Maria Kristina Lundgren, född torsdagen 27 mars 1958
Barn i gifte 1
1. Rickard Walting, född 17 juni 1981. Gift med Helen Marielle Walting, född 24 juni 1985
2. Thomas Walting, född 8 mars 1983
3. Marcus Olof Eric Walting, född 8 augusti 1987


Barn av Birgitta Lintner som är dotter av Karin Maria Sandgren, född Leffler 1892, gen.11
K LINTNER
Född 28 september 1949 i Katrineholm. Undersköterska
Gift med Hans Wiik, född 27 juni 1949 från Norberg. Lärare. Skilda
Sambo med Kjell Lindkvist från Kärrgruvan, född 25 augusti 1941
barn:
1. Hans Daniel Vik, född 18 juni 1972 i Falun
2. Kerstin Ulrika Vik, född 25 december 1975 i Norberg

BERTIL ARVID LINTNER
Född 5 januari 1953 i Katrineholm. Journalist på Svenska Dagbladet
Gift med Hseng Noung, född 16 april 1961 i Burma
Barn:
1. Hseng Tai Lintner, född 13 september 1985 i Kohima, Nagaland,Indien
Bertil Lintner är anställd på Svenska Dagbladet och frilans journalist för en del andra skrifter. Hustru Hseng Noung fotograf och följer ofta Bertil på resor. Dottern Hseng Tai, som föddes i Kohima under en mer än två år lång resa via Indien till norra Burma skulle enligt planerna ha fötts i sin moders hemland Burma. Familjen bosatt i Chiang Mai i Thailand


Barn av Elsa Mattson som är dotter av Karin Maria Sandgren, född Leffler 1892, gen.11
CARL JONNY MATTSSON
Född 14 oktober 1944 i Västerås. Överste i Karlstad
Gift med Lill Wästberg, född 2 januari 1947 i Kalmar
Barn:
Lotta Mattsson, född 21 augusti 1967. Gift med Per Edlund född 1947?, ishockeyspelare för V. Frölunda och försäkringstjänsteman

RIGMOR MATTSSON
Född 10 oktober 1947 i Västerås. Kontorist
Gift med Kenneth Åberg, född 1 december 1946. Chef för elfirma Bosatta i Göteborg
Barn:
1. Stefan Åberg, född 2 december 1965 i Göteborg. Studerande vid Chalmers
2. Robert Åberg, född 2 januari 1972 i Göteborg. Ekonomistud. och brädseglare

GUNILLA MATTSSON
Född 8 december 1952 i Göteborg. Kontorist
Sambo med Ivan Johansson, född 1947. Anställd på Angeredsteatern som scendekoratör och konstruktör. Bosatta i Göteborg
Barn: Inga egna barn men fosterföräldrar för Gunillas yngre systers Lena dotter Erika, född 14 juli 1978 i Göteborg

LENA MATTSSON
Född 13 maj 1956 i Göteborg. Restaurangutbildad. Bosatt i Kalmar
Gift 1 med Bo Lindholm. Skilda
Barn i gifte 1:
1. Erika Lindholm (senare Mattsson?), född 14 juli 1978 i Göteborg. Fosterbarn hos Lena Mattssons syster Gunilla, se ovan
Barn i samboförhållande:
2. Daniel, född 21 april 1984 i Kalmar.


Barn av Carl-Johan Sandgren som är son av Karin Maria Sandgren, född Leffler 1892, gen.11
HAAKON SANDGREN
Född 26 januari 1948 i Grycksbo. Tjänst vid parkförvaltningen i Nacka. Bosatt i Orminge
Gift med Ann-Marie Erlandsson, född 10 april 1950. Skilda
Barn:
1. Anneli Sandgren, född 12 september 1972. Kock
2. Peter Sandgren, född 2 januari 1980. Studerande

ASTRID ELISABETH SANDGREN
Född 16 juli 1949 i Grycksbo. Anställd vid Försäkringskassan. Bosatt i Orminge
Gift 1 med Leif Lindblad, född 1945. Förman vid Gustafsbergsfabrikerna
Gift 2 med Håkan Olsson, född 13 juli 1942. Vid parkförvaltningen i Stockholm
Barn i gifte 1:
1. Stefan Lindblad, född 30 september 1970 i Gustafsberg. Byggnadsplåtslagare.

SOLVEIG EVE KRISTINE SANDGREN
Född 12 mars 1954 i Tollare. Lagbas vid Marabou chockladfabrik
Gift med Rolf Sjölin, född 15 december 1947. Snickare. Bosatta i Upplands-Väsby
Barn:
1. Agneta Sjölin, född 7 mars 1977 i Upplands-Väsby. Studerande
2. Jonas Sjölin, född 15 december 1978 i Upplands-Väsby. Studerande
3. Andreas Sjölin, född 22 april 1981 i Upplands Väsby. Studerande
Solveig är gift med Rolf Sjölin, finlandssvensk från familj Nernes i Finland, som ursprungligen kommer från Orsa i Dalarna.


Barn av Valborg Ericson som är dotter av Karin Maria Sandgren, född Leffler 1892, gen.11
PER ERICSON
Född 10 maj 1951 i Strängnäs. Agronom
Gift med Catharina Wennerholm, född 11 februari 1959 i Kisa. Flygvärdinna. Bosatta i Berg utanför Linköping
Barn:
1. Astrid Ericson, född 8 maj 1987 i Kisa
2. Agnes Ericson, född 20 juni 1991 i Kisa
3. Matilda Ericson, född 24 oktober 1993 i Kisa
Familjen köpte när de var bosatta i Kisa 1990 en skogsgård ca 10 km från Ämtöholm, alltså nära Ämtöholms herrgård, som innehaddes av Abraham Leonhard Leffler, se gen. 8

KLAS ERICSON
Född 18 mars 1955 i Strängnäs. Civilingenjör
Gift med Liselotte Sjöholm, född 12 januari 1956 i Linköping. Ekonom. Bosatta i Linköping
Barn:
1. Karolin Ericson, född 23 december 1984 i Linköping
2. Annelie Ericson, född 16 maj 1988 i Linköping
3. Mikael Ericson, född 20 mars 1993 i Linköping

HANS ERICSON
Född 13 september 1957 i Strängnäs. Civilingenjör
Gift med Helene Gunnarsson, född 30 oktober 1954. Distriktsjuksköterska. Bosatta i Uppsala
Barn:
1. Kristin Ericson, född 18 februari 1984 i Uppsala
2. Anders Ericson, född 25 februari 1987 i Uppsala
3. Ellen Ericson, född 24 augusti 1991

LARS ERICSON
Född 13 september 1957 i Strängnäs. Ekonom.
Sambo med Ing-Marie Saveby född år ? i Stockholm. Hårfrisörska. Bosatta i Stockholm
Barn: Ett på väg i april 1996?

EVA ERICSON
Född 24 maj 1959 i Strängnäs. Ekonom
Gift med Lars Heldén, född 29 maj 1959 i Örebro. Ekonom. Bosatta i Vallentuna
Barn:
1. Gustaf Heldén, född 13 december 198?
2. Jesica Heldén, född 4 augusti 1988


Barn av Nils-Erik Sandgren som är son av Karin Maria Sandgren, född Leffler 1892, gen.11
CAJSA SANDGREN
Född 27 oktober 1954 i Gävle. Fil.lic i konstvetenskap. Bosatt i Uppsala
Gift med Hans Bratt. Sjuksköterska. Skilda
Barn:
1. Vincent Bratt, född 16 april 1986 i Uppsala
Cajsa Sandgren sambo med Herman Bengtsson, född 1963 i Helsjön, Västergötland. Fil.kand i konstvetenskap

MIKAEL SANDGREN
Född 29 november 1955 i Gävle. Civilingenjör. ADB-samordnare i Torsåkers kommun. Bosatt i Torsåker
Gift med Lillemor ?, född 16 mars 1954. Barnskötare. Skilda
Barn:
1. Tommy Sandgren, född 23 september 1980 i Huddinge
2. Robin Sandgren, född 8 september 1984 i Huddinge
3. Nilla Sandgren, född 11 maj 1990 i Torsåker
Mikael Sandgren sambo med Siv Karlsson, född 21 januari 1953 i Sollefteå. Förskolelärare


Barn av Lars Abraham Leffler som är son av Karl Gustaf Leffler, född 1895, gen. 11
GUNNAR LARS GUSTAF LEFFLER
Född 3 oktober 1942. Gift med Inger Pamela Ågemar, född 16 juli 1947
Barn:
Tobias Leffler, född 26 januari 1977

VIOLA CHRISTINA LEFFLER
Född 24.8 1945
Gift med Ib Nielsén, född 1 juni 1939
Barn:
1. Johan Nielsen, född 27 juni 1969
2. Peder Nielsen, född 27 juni 1969
3. Jennie Kristina Nielsen, född 18 oktober 1976


Barn av Eva Margareta, dotter till Karl Gustaf Leffler.gen.11
BJÖRN ERIK KARLSSON
Född 1947
Gift med Christina Tötterman. Skilda
Barn:
1. Alicia Karlsson, född 1993
Björn Erik Karlsson adopterade före äktenskapet Alexandra Karlsson, född?

LARS KARLSSON
Född 1952
Gift 1. med ?
Gift 2. med Lisa Einarsson
Barn gifte 1:
1. Linda Leffler, född 1973
2. Sara Leffler, född 1977
Barn gifte 2:
3. Mikaela Leffler, född 1993
4. Lina Leffler, född 1995
5. Gustav Leffler, född 1997
Lars (Lasse) Karlsson har ändrat sitt namn till moderns födelsenamn Leffler.

EVA LENA KARLSSON
Född 1953. Inga barn.


Barn av Bo Gustav Leffler som är son av Karl Gustaf Leffler, född 1895, gen.11
INGA ELLEN ELISABETH LEFFLER
Född 11 december 1951 i Norrköping
Gift med Kenneth Gelotte, född 15 mars, 1948. Bosatta i Stockholm. Inga är socionom och arbetar med tillgänglighetsfrågor och personlig assistans. Kenneth arbetar som konsulent på råd- och stödverksamhet för funktionshindrade personer, BOSSE.

HANS GUSTAV LEFFLER
Född 1954 i Norrköping
Död 1975

CARL MIKAEL LEFFLER
Född 1956. Verksam vid Lefflers HiFi&Hembio i Norrköping
Gift med Eva Kristina Österström, född 23 februari 1957
Barn:
1. Lisa Mathilda Leffler, född 30 augusti 1991

BO STEFAN LEFFLER
Född 21 juli 1962. Verksam vid Lefflers HiFi&Hembio i Norrköping
Gift med Lamyai Phuangsri (Pho), född 29 januari 1972
Barn:
1. Christoffer Leonhard Leffler, född 19 april 1989
2. Sebastian Karl Gustav Leffler, född 3 mars 1997

Släkten Leffler och Reuterskiöld
Generation 14

Barn av Sven Erik Leonhard Leffler som är son av Hans Leffler som är son av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
FREDRIK LEONHARD LEFFLER
Född 20 maj 1977 i Lund, Skåne. Studerande vid Lunds Universitet

JOEN ADAM GUSTAF LEFFLER
Född 15 oktober 1979 i Lund, Skåne. Arkeolog, utgrävningar i Skåne


Barn av Lena Aulin-Paulsson, dotter av Birgitta Aulin som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
OLA MATTIAS PAULSSON
Född 15 mars 1972 Bosatt i Landskrona

ÅSA SOPHIE PAULSSON
Född 18 februari 1975


Barn av Agneta Kerstin Aulin, dotter av Birgitta Aulin som är dotter av Sven Leonhard Leffler gen.11
CHRISTIAN AULIN
Född 9 augusti 1977 i Landskrona. Researrangör

SIMON JOHN HENRIK AULIN
Född 3 januari 1987 i Landskrona. Datakonsult i Wexiö


Barn av Kerstin Aulin, dotter av Birgitta Aulin som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
ALEXANDER MARK AULIN-SÖDERQVIST
Född 20 april 1988

ROBIN JAQULINE AULIN-SÖDERQVIST
Född 4 september 1989


Barn av Henrik Aulin, son av Birgitta Aulin som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
EMILY THERESE ALBERTINA AULIN-KOPPEL
Född 19 maj 2001 i Landskrona

MATHILDA AULIN-KOPPEL
Född februari 2012 i Landskrona


Barn av Jan-Olof Walting, son av Ann-Marie Walting som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
RICKARD WALTING
Född 17 juni 1981.
Gift med Helén
Barn:
Alfred, född 26 juni 2012
Arvid, född 13 november 2013
August, född 18 mars 2021

THOMAS WALTING
Född 8 mars 1983
Barn:
Ellen Walting, född 14 november 2008 i Örby, Marks kommun
Ebbe Walting, född 23 juli 2010

MARCUS WALTING
Född 8 augusti 1987. Sambo med Janina Strandin Strid

Barn:
Kaylie Strid Walting, född 1 augusti 2014
Liam Strid Walting, född 18 oktober 2016

Barn av Harriet Samuelsson (Hager i gifte 1), dotter av Ann-Marie Walting som är dotter av Sven Leonhard Leffler, född 1890, gen.11
MARIA ELISABETH HAGER
Född 16 maj 1976
Gift 13 maj 2006 med Christofer Johnsson, född den 7 januari 1975
Barn:
1. Olivia Naime Elisabeth Hager-Johnsson, född den 11 februari 2000
2. Linn Julia Irene Hager-Johnsson, född 21 augusti 2003

ANETTE MARIANNE HAGER
Född 27 februari 1979.
Gift i Sunne kyrka 3 maj 2003 med Johnny Ekeflo
Bosatta i Hestra utanför Tranås
Barn:
1. Lucas Eric Alfons Ekeflo född 24 augusti 2004
2. Elias Johnny Gottfried Ekeflo, född den 16 mars 2007


Barn av K Lintner, dotter av Karin Birgitta Lintner som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
HANS DANIEL VIK
Född 18 juni 1972 i Falun.
Gift med Helène Sahlsten.
År 2001 bosatt i San Diego och arbetar som systemutvecklare inom Enea OSE Systems Inc. Företaget bl.a känt för sina avancerade "real-time" produkter.
Barn:
Nora Vik född 18 maj 2007

KERSTIN ULRIKA VIK
Född 25 december 1975 i Norberg
Lärare. Sambo med Jonny Hjalmarsson. Bosatt i Norberg
Barn:
Linn Hjalmarsson, född 22 juli 1997
Moa Hjalmarsson, född 18 juni 1999


Barn av Bertil Arvid Lintner, son av Karin Birgitta Lintner som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
HSENG TAI LINTNER
Född 13 september 1985 i Kohima, Nagaland, Indien. Bosatt i Chiang Mai i Thailand.


Barn av Carl Jonny Mattsson, son av Elsa Augusta Mattsson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
LOTTA MATTSSON
Född 21 augusti 1967
Gift med Per Edlund, född 1947? Ishockeyspelare i V. Frölunda. Försäkringstjänsteman. Bosatta i Göteborg
Barn:
1. Gabriella Edlund, född 1991 i Göteborg
2. Viktor Edlund, född 1994 i Göteborg.


Barn av Rigmor Åberg, dotter av Elsa Augusta Mattsson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
STEFAN ÅBERG
Född 2 december 1965 i Göteborg Studerande vid Chalmers, examen 1996.

ROBERT ÅBERG
Född 2 januari 1972 i Göteborg. Ekonomistuderande. Brädseglare.


Barn av Lena Lindholm-Mattsson, dotter av Elsa Augusta Mattsson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
ERIKA LINDHOLM
Född 14 juli 1978 i Göteborg i Lena Mattssons gifte med Bo Lindholm. Fosterbarn hos sin moster Gunilla Mattsson med sambo Ivan Johansson

DANIEL MATTSSON
Född 21 april 1984 i Kalmar i Lena Mattssons samboskap med ?


Barn av Haakon Sandgren, son av Carl-Johan Sandgren som är son av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11


ANNELI SANDGREN
Född 12 september 1972. Kock.
PETER SANDGREN
Född 2 januari 1980 Studerande.


Barn av Astrid Elisabeth Sandgren, dotter av Carl-Johan Sandgren som är son av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
STEFAN LINDBLAD
Född 30 december 1970 i Gustafsberg.
Byggnadsplåtslagare.
Gifte 1 med Anne Strandberg, lärare, född 5 april 1972. Skilda
Barn:
1. Erik Lindblad, född 22 maj 1995
2. Nanna Lindblad, född 16 oktober 1997

Sambo med Jenny Oskarsson
Barn:
?...född Juli 2011
Familjen bosatt i Rimbo, Rånäs där förfader byggde Rånäs Slott 1833-1844 som blev Upplands sydligaste vallonbruk.
Han var Axel-Didrik Reuterskiöld, gen 7-8 barn av Adam-Didrik Reuterskiöld.
På bruket tillverkades ( privilegiebrev från 1774 att årligen producera 1500 skålpund)
stångjärn och odlades spannmål och kolades pga mycket skog i området.


Barn av Solveig Eve Kristine Sjölin, dotter av Carl-Johan Sandgren som är son av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
AGNETA SJÖLIN
Född 7 mars 1977 i Upplands-Väsby Studerande.

JONAS SJÖLIN
Född 15 december 1978 i Upplands-Väsby Studerande.

ANDREAS SJÖLIN
Född 22 april 1981 i Upplands-Väsby Studerande.


Barn av Per Ericson, son av Valborg Gerda Elisabeth Ericson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
ASTRID ERICSON
Född 8 maj 1987 i Kisa.

AGNES ERICSON
Född 20 juni 1991 i Kisa.

MATILDA ERICSON
Född 24 oktober 1993 i Kisa


Barn av Klas Ericson, son av Valborg Gerda Elisabeth Ericson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
KAROLIN ERICSON
Född 23 december 1984 i Linköping.

ANNELIE ERICSON
Född 16 maj 1988 i Linköping

MIKAEL ERICSON
Född 20 mars 1993 i Linköping.


Barn av Hans Ericson, son av Valborg Gerda Elisabeth Ericson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
KRISTIN ERICSON
Född 18 februari 1984 i Uppsala.

ANDERS ERICSON
Född 25 februari 1987 i Uppsala.

ELLEN ERICSON
Född 24 augusti 1991 i Uppsala.


Barn av Lars Ericson, son av Valborg Gerda Elisabeth Ericson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
BARN VÄNTAT APRIL 1996
Född april 1996 i Stockholm.


Barn av Eva Heldén, dotter av Valborg Gerda Elisabeth Ericson som är dotter av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
GUSTAF HELDÉN
Född 13 december 198?

JESICA HELDÉN
Född 4 augusti 1988


Barn av Cajsa Bratt, dotter av Nils-Erik Sandgren som är son av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
VINCENT BRATT
Född 16 april 1986 i Uppsala.


Barn av Mikael Sandgren, son av Nils-Erik Sandgren som är son av Karin Maria Leffler, född 1892, gen.11
TOMMY SANDGREN
Född 23 september 1980 i Huddinge

ROBIN SANDGREN
Född 8 september 1984 i Huddinge

PERNILLA SANDGREN
Född 11 maj 1990 i Torsåker


Barn av Gunnar Lars Gustav Leffler, son av Lars Abraham Leffler som är son av Karl Gustav Leffler, född 1895, gen.11
TOBIAS LEFFLER
Född 26 januari 1977
Bosatt i Malmö


Barn av Viola Christina Nielsen, dotter av Lars Abraham Leffler som är son av Karl Gustav Leffler, född 1895, gen.11
JOHAN NIELSEN
Född 27 juni 1969. Sambo med Ljiljana Orejl, född 24 april 1974
Barn:
Leo, född 19 november 2006

PEDER NIELSEN
Född 27 juni 1969 . Sambo med Jasmin Hanna Maria Ericsson född 14 april 1972
Barn:
Sam, född 13 november 2006
Nanna, född 17 november 2010

JENNIE KRISTINA NIELSEN
Född 18 OKTOBER 1976
Barn:
Frans Nilsson, född 7 juni 2006
Viola Nilsson, född 16 november 2009


Barn av Björn Erik Karlsson, son av Eva Margareta Karlsson som är dotter av Karl Gustaf Leffler, född 1895, gen.11
ALICIA KARLSSON
Född 1993

Barn av Lars (Lasse) Leffler, namnändrat från Karlsson till moderns flicknamn, son av Eva Margareta Karlsson som är dotter av Karl Gustaf Leffler, född 1895, gen.11

LINDA LEFFLER
Född 1973 i Lars gifte 1

SARA LEFFLER
Född 1977 i Lars gifte 1. Gift med Patrik Sjölander
Barn:
Ronja Inger, född 2006
Simon Oskar, född 2008
Rasmus Erik, född 2008

MIKAELA LEFFLER
Född 1993 i Lars gifte 2


Barn av Carl Mikael Leffler, son av Bo Gustav Leffler som är son av Karl Gustav Leffler, född 1895, gen.11
LISA MATHILDA LEFFLER
Född 30 augusti 1991


Barn av Bo Stefan Leffler, son av Bo Gustav Leffler som är son av Karl Gustav Leffler, född 1895, gen.11
CHRISTOFFER LEONHARD LEFFLER
Född 19 april 1989
SEBASTIAN KARL GUSTAV LEFFLER
Född 3 mars 1997.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)